Vi har glädjen att presentera en ny medarbetare på Gotit, Kevin Chen Trieu. Kevin började den 8 juni som systemutvecklare i Team Alvis. Han kommer närmast från studier på Chalmers Tekniska Högskola, är 24 år gammal och bor i Angered.
Välkommen, Kevin!
I Malmö har vuxenutbildningen gjort stora satsningar på att arbeta mer strategisk med sin administration. Mikael Andersson samtalar med Jonas Svensson, vuxenutbildningschef, och Marie Ovenberger, sektionschef, om tankarna bakom och resultaten av satsningarna.
Det finns flera djärva förslag i det betänkande som Lars Stjernkvist och 
Utredningen om planering och dimensionering av gymnasieskola och vuxenutbildning lämnade till regeringen den 8 juni. I betänkandet med namnet ”Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildning”, markerar man tydligt att arbetsmarknadens behov av kompetens måste väga tyngre när huvudmännen planerar vilka utbildningar man avser att genomföra.
Man föreslår också att staten ska öka sin styrning av utbudet från gymnasieskolan och komvux. Bland annat ska staten stödja och styra skolhuvudmännen mer när det gäller planering och dimensionering av vilka utbildningar som ska erbjudas. Staten ska också besluta om regionala ramar för utbudet inom gymnasieskolan och för yrkesutbildning inom komvux.
Det är tydligt att utredningen också anser att konkurrensen på gymnasiemarknaden leder till negativa effekter. Framför allt menar man att kampen om eleverna gör att gymnasieskolornas styrs för mycket av elevernas önskemål, och för lite av de behov som faktisk finns på arbetsmarknaden. Av den anledningen föreslås att gymnasiemarknaden bör balanseras med mer inslag av planering och samarbete mellan huvudmän, samt att den ökade statliga styrningen av utbudet ska gälla både kommunala och enskilda huvudmän.
Läs hela betänkandet här.
Under de senaste veckorna har Gotit fått tre nya uppdrag. Uppdragen är att stödja vuxenutbildningen i Sundbyberg och Oxelösund med Alvis, och barn- och ungdomsskolan i Härryda med Skolplatsen.
– Vi är mycket glada och stolta över att ha fått förtroendet att leverera våra administrativa system till dessa kommuner, säger Jörgen Rönning, vd för Gotit. Detta är en stor framgång för Gotit, men framför allt är det ett kvitto på det fantastiska arbete som våra medarbetare inom Team Alvis och Team Skolplatsen gör.
För Gotit är de nya uppdragen också en bekräftelse på att man erbjuder tjänster och produkter som motsvarar behoven hos användarna. Jörgen Rönning menar att de nya uppdragen visar på att Gotit både erbjuder bra produkter och har en fungerande strategi bakom produkterna.
– För det första bygger våra produkter på vår uppfattning om hur en strategisk skoladministration kan och bör fungera. Vår bild av strategisk skoladministration har vi byggt upp i nära kontakt med administratörer och skolledare runt om i landet. Sedan har vi specialiserade system för vuxenutbildning med Alvis respektive barn- och ungdomsutbildning med Skolplatsen. Båda systemen är molnbaserade och vi erbjuder våra kunder att växa tillsammans med oss utan att behöva köpa nya moduler. Sammantaget upplever vi att det är ett vinnande koncept, säger Jörgen Rönning.
När delar av utbildningsväsendet gått över till distansutbildning till följd av Corona-pandemin har även många av administratörerna blivit tvungna att arbeta hemifrån. Men även om de fått datorer m.m. från sin arbetsgivare har det vid flera tillfällen visat sig omöjligt att utföra arbetsuppgifterna hemifrån. Anledningen till detta har varit att huvudmannen inte har molnbaserade tjänster i sina skoladministrativa system. När administratörerna inte kan nå systemen över webben är det inte heller möjligt att få arbetet gjort. Detta visar tydligt att molnbaserade system är en förutsättning för att en skola ska vara rustad för att möta en situation som Corona-pandemin fört med sig.
Ytterligare ett problem som Gotit har erfarit är när huvudmannen visserligen har molnbaserade system, men att det samtidigt finns begränsningar för hur många användare som kan arbeta i molnet. Här finns det flera exempel på när licensbegränsningar i praktiken lett till att det som beskrivits som molnbaserade tjänster i praktiken inte fungerat.
Riksdagen har fattat beslut om att grund- och gymnasieskolor får bedriva fjärr- och distansundervisning under vissa förutsättningar. Den 16 juni biföll riksdagen regeringens proposition ”Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad”. I propositionen finns också ett längre avsnitt om frågan huruvida det är möjligt för vuxenutbildningen att teckna avtal om entreprenader utan offentlig upphandling. Här kommer några av de viktigaste delarna av beslutet och propositionen.
Till att börja med reder man ut skillnaden mellan fjärrundervisning och distansundervisning. Fjärrundervisning är interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i rum men inte i tid. Distansundervisning är interaktiv undervisning som bedrivs med informations-och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i både rum och tid,
Man konstaterat att det finns ett behov bland grund- och gymnasieskolor att kunna erbjuda fjärr- och distansundervisning, framför allt beroende på bristen av legitimerade lärare. För att öka likvärdigheten inom skolväsendet bör en huvudman kunna erbjuda fjärr- och distansundervisning för att erbjuda bra kvalitet i utbildningen.
I fråga om fjärrundervisning så utökas dagens möjligheter till fjärrundervisning till att även göra det möjligt för huvudmän att erbjuda distansundervisning om det inte finns behöriga lärare och huvudmannen trots upprepade ansträngningar inte lyckats anställa en sådan eller om elevunderlaget är så begränsat att ordinarie undervisning inom skolenheten leder till betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för huvudmannen. Det är alltså kvalitetsproblem eller organisatoriska problem som ska utgöra grunden för möjligheten att erbjuda distansundervisning. Det ska också bli möjligt att erbjuda distansundervisning i fler ämnen än idag. I grundskolan ska i princip alla ämnen utom praktisk-estetiska ämnen erbjudas. För gymnasieskolan överlåter man åt Skolverket att avgöra vilka kurser som blir aktuella. Det ska vara upp till varje huvudman att besluta om distansundervisning, men sådana beslut får bara gälla ett år i taget. Endast behöriga lärare ska ge distansundervisning och det ska finnas en handledare som stödjer eleven på plats.
När det gäller distansutbildning så är detta en helt ny form som bara erbjudits av särskilda anordnare tidigare. Nu blir det generellt möjligt för alla huvudmän att erbjuda distansutbildning om vissa förutsättningar är uppfyllda. Distansutbildning inom grundskolan ska bara få användas som särskilt stöd för en elev i som inte kan delta i den ordinarie undervisningen på grundav en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik. Rektor kan besluta om ett sådant stöd, men bara för en termin åt gången. Distansundervisning ska få användas i alla ämnen utom de praktisk-estetiska ämnena. Inom gymnasieskolan ska distansundervisning kunna användas som särskilt stöd, men också för en hel utbildning i gymnasieskolan för en elev som inte kan delta i den ordinarie undervisningen på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik eller andra särskilda skäl. Särskilda skäl kan vara t.ex elever som idrottar på elitnivå och därför ofta befinner sig på resor eller deltar i träningsläger och tävlingar. Regeringen öppnar alltså upp för möjligheten att erbjuda mer omfattande distansutbildning till elever på gymnasiet som har andra engagemang som gör det mycket svårt för personen att genomföra utbildningen med närundervisning. För att kunna erbjuda distansundervisning måste skolan dock ha tillstånd från Skolinspektionen.
I propositionen som var underlag för riksdagsbeslutet lyfts också en fråga som är av mycket stor vikt för vuxenutbildningen. Det är frågan om huruvida vuxenutbildning på entreprenad behöver upphandlas enligt lag om offentlig upphandling eller inte. Upphandlingar av vuxenutbildning på entreprenad har blivit ett mycket stort problemområde, med upprepade och långdragna överklaganden och en osund prispress. Av den anledningen reagerade många vuxenutbildare positivt när utredningen om fjärrundervisning menade att vuxenutbildning på entreprenad är s.k. ”icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse”, och därför inte behövde upphandlas. Detta ställningstagande fick stark kritik av tunga remissinstanser, och i propositionen konstaerar regeringen att det juridiska läget är mycket osäkert, och att frågan måsta avgöras i kommande rättsfall.
