Riksdagen har fattat beslut om att grund- och gymnasieskolor får bedriva fjärr- och distansundervisning under vissa förutsättningar. Den 16 juni biföll riksdagen regeringens proposition ”Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad”. I propositionen finns också ett längre avsnitt om frågan huruvida det är möjligt för vuxenutbildningen att teckna avtal om entreprenader utan offentlig upphandling. Här kommer några av de viktigaste delarna av beslutet och propositionen.
Till att börja med reder man ut skillnaden mellan fjärrundervisning och distansundervisning. Fjärrundervisning är interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i rum men inte i tid. Distansundervisning är interaktiv undervisning som bedrivs med informations-och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i både rum och tid,
Man konstaterat att det finns ett behov bland grund- och gymnasieskolor att kunna erbjuda fjärr- och distansundervisning, framför allt beroende på bristen av legitimerade lärare. För att öka likvärdigheten inom skolväsendet bör en huvudman kunna erbjuda fjärr- och distansundervisning för att erbjuda bra kvalitet i utbildningen.
I fråga om fjärrundervisning så utökas dagens möjligheter till fjärrundervisning till att även göra det möjligt för huvudmän att erbjuda distansundervisning om det inte finns behöriga lärare och huvudmannen trots upprepade ansträngningar inte lyckats anställa en sådan eller om elevunderlaget är så begränsat att ordinarie undervisning inom skolenheten leder till betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för huvudmannen. Det är alltså kvalitetsproblem eller organisatoriska problem som ska utgöra grunden för möjligheten att erbjuda distansundervisning. Det ska också bli möjligt att erbjuda distansundervisning i fler ämnen än idag. I grundskolan ska i princip alla ämnen utom praktisk-estetiska ämnen erbjudas. För gymnasieskolan överlåter man åt Skolverket att avgöra vilka kurser som blir aktuella. Det ska vara upp till varje huvudman att besluta om distansundervisning, men sådana beslut får bara gälla ett år i taget. Endast behöriga lärare ska ge distansundervisning och det ska finnas en handledare som stödjer eleven på plats.
När det gäller distansutbildning så är detta en helt ny form som bara erbjudits av särskilda anordnare tidigare. Nu blir det generellt möjligt för alla huvudmän att erbjuda distansutbildning om vissa förutsättningar är uppfyllda. Distansutbildning inom grundskolan ska bara få användas som särskilt stöd för en elev i som inte kan delta i den ordinarie undervisningen på grundav en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik. Rektor kan besluta om ett sådant stöd, men bara för en termin åt gången. Distansundervisning ska få användas i alla ämnen utom de praktisk-estetiska ämnena. Inom gymnasieskolan ska distansundervisning kunna användas som särskilt stöd, men också för en hel utbildning i gymnasieskolan för en elev som inte kan delta i den ordinarie undervisningen på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik eller andra särskilda skäl. Särskilda skäl kan vara t.ex elever som idrottar på elitnivå och därför ofta befinner sig på resor eller deltar i träningsläger och tävlingar. Regeringen öppnar alltså upp för möjligheten att erbjuda mer omfattande distansutbildning till elever på gymnasiet som har andra engagemang som gör det mycket svårt för personen att genomföra utbildningen med närundervisning. För att kunna erbjuda distansundervisning måste skolan dock ha tillstånd från Skolinspektionen.
I propositionen som var underlag för riksdagsbeslutet lyfts också en fråga som är av mycket stor vikt för vuxenutbildningen. Det är frågan om huruvida vuxenutbildning på entreprenad behöver upphandlas enligt lag om offentlig upphandling eller inte. Upphandlingar av vuxenutbildning på entreprenad har blivit ett mycket stort problemområde, med upprepade och långdragna överklaganden och en osund prispress. Av den anledningen reagerade många vuxenutbildare positivt när utredningen om fjärrundervisning menade att vuxenutbildning på entreprenad är s.k. ”icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse”, och därför inte behövde upphandlas. Detta ställningstagande fick stark kritik av tunga remissinstanser, och i propositionen konstaerar regeringen att det juridiska läget är mycket osäkert, och att frågan måsta avgöras i kommande rättsfall.