BILD: Jacob Lund
Tufft för rektorer när skolan omvandlas till resultatenheter
I takt med att skolan alltmer förvandlas till en resultatenhet, krävs också ett nytt sätt att se på ledarskapet. Att vara rektor idag innebär ökade krav från flera intressenter och en stor mängd administrativa arbetsuppgifter – typiska mellanchefsutmaningar, som står i konflikt med idealbilden av skolan som ett unikt rum för lärande. Det visar vår nya rapport om skolledarnas arbetssituation.
Den typiska skolledaren är idag en kvinna i 50-årsåldern. De flesta rektorer har en bakgrund som lärare och hälften har arbetat tre år eller mindre på sin nuvarande arbetsplats. Statistiken visar också att omsättningen bland rektorer är hög – inom sex år har 60 procent lämnat rektorsyrket, och majoriteten lämnar då även skolväsendet. Allra högst är siffran bland rektorer med en kommunal huvudman.
Sedan tre år tillbaka ger vi på Gotit ut rapporter som sätter fokus på administrationen inom skola och utbildning. I 2021 års rapport Ledare inom skola och utbildning – ett uppdrag i korstrycket har vi kartlagt skolledarnas arbetssituation och yrkets utmaningar och möjligheter. Rapporten baseras på studier av statliga utredningar och offentlig statistik, som har kompletterats med intervjuer av skolledare i grund- och gymnasieskola samt vuxenutbildning.
– Med rapporten vill vi vidga diskussionen kring hur skolledarens roll kan stärkas och utvecklas, inte minst ur ett administrativt perspektiv, säger Jörgen Rönning, vd på Gotit.
Friskolerektorerna nöjdast
Resultatet visar att skolledaren ofta känner sig fast i arbetet med att snabbt lösa uppkomna problem i vardagen, samtidigt som 73 procent upplever att de inte har tillräckligt med tid för den pedagogiska ledningen. De administrativa arbetsuppgifterna har ökat, liksom kraven från olika intressenter att uppnå resultat. Många rektorer anser att de inte har tillräckligt med resurser för att hinna jobba med den strategiska planeringen, eller följa upp och analysera skolans resultat, i den omfattningen de hade önskat.
– Gemensamt för de intervjuade kommunala skolledarna är att de upplever huvudmannen som ett av de största problemen. Friskolerektorerna är mer nöjda med sina förutsättningar att göra ett bra jobb. Här upplever man även att man har en stor grad av självständighet och mandat att utforma verksamheten på den egna skolan, säger Jörgen Rönning.
Typiska utmaningar för mellanchefer
De rektorer som haft en tidigare chefsbakgrund utanför skolvärlden, sticker ut i rapporten. Här ser man inte de utmaningar som ofta presenteras som typiska för skolledaryrket, som så speciella. Istället menar man att utmaningarna till 80 procent är typiska för just mellanchefer.
”De flesta mellanchefer inom skolan upplever att för stor del av deras arbetstid går åt till administration, att hantera situationer som dyker upp i vardagen, och att de inte kan få uppdrag och resurser att gå ihop.”
– Bland de intervjuade som även varit chefer utanför skolan, menar man istället att dessa fenomen snarare är generella problem, som uppstår när verksamheter ska prestera mer under knappare förhållanden, säger Jörgen Rönning.
30 procent delegerar
Även om regelverket lämnar stora möjligheter för skolledarna att delegera arbetsuppgifter, används sällan den möjligheten. Endast 30 procent av rektorerna delegerar uppgifter till andra medarbetare på skolan. Att inte fler gör det motiveras med att regelverket är otydligt eller att kollegorna har fullt upp. Här pekar vår rapport ändå på möjligheten att delegera beslutanderätt eller ledarskap, även för områden som pekas ut som centrala för en rektor, som till exempel att leda och samordna det pedagogiska och det administrativa arbetet.
– Rapporten visar exempel på skolenheter där rektorer med annan expertis än den pedagogiska, valt att inrätta en specialfunktion – en ”pedagogista” – som de delegerat det pedagogiska ledarskapet till, vilket har visat sig vara framgångsrikt. På samma framgångsrika sätt har vissa huvudmän valt att inrätta särskilda tjänster för skolanalytiker, som hanterar den stora mängd information som skolenheterna genererar.
I de fall detta görs på ett bra sätt, har huvudmannen haft en tydlig struktur på sitt kvalitetsarbete, där man styr mot de nationella målen och förankrar arbetet på alla nivåer. Transparens i all dokumentation i kvalitetsarbetet, och en god kommunikation kring mål, behov och förbättringsmöjligheter mellan rektorer och huvudmän, lyfts också fram som framgångsfaktorer.
– När man läser rapporten blir det tydligt att arbetssituationen för rektorerna skulle förbättras avsevärt om de delegerade mer. Det skulle frigöra tid till att fokusera på de delar i ledarskapet som man vill prioritera på den specifika skolan. Även huvudmannen skulle i ett första steg kunna ta tillbaka och centralisera många administrativa uppgifter och se över de administrativa system som används ute på skolorna. Det skulle underlätta för skolledarna i deras arbete, och även bidra till att göra det lättare att uppnå de krav på resultat som sätts av huvudmännen, säger Jörgen Rönning.