Monthly Archives: januari 2022

BILD: JESPER HÖGLANDER

Optimera Alvis med filgeneratorn 

Tydligt definierade frågor, olika sorteringsordning och delning av filer. Jesper Höglander, verksamhetskonsult på Gotit, ger här ett antal tips på hur filgeneratorn kan hjälpa dig att sortera din data i Alvis så att du kan jobba ännu smartare i systemet.

– Alvis gör att arbetet med antagning, kursgruppsplacering och administration under utbildningstiden går snabbare, lättare och smidigare. Använder du även statistikverktyget filgeneratorn när du jobbar i systemet kan du dessutom sortera din data på eget vis och på så sätt effektivisera det dagliga arbetet i vuxenutbildningen ännu mer, säger Jesper Höglander.

Här följer några tips på hur du kan dra nytta av funktionen filgeneratorn:

Definiera ditt urval
– Börja med att titta på vilken info du behöver och hur den är registrerad i Alvis. Tänk på att definiera din fråga tydligt, är frågan otydligt ställd går det inte att få fram tydlig information från Alvis. En bra tumregel är att om du teoretiskt sett hade kunnat ta fram dina siffror för hand så kan oftast filgeneratorn göra det åt dig. Genom att definiera ditt urval och skriva ner sökord redan innan du går till filgeneratorn får du ett bra underlag att utgå från.

Samma data i olika sorteringsordning
– För att skapa trygghet när du ska ta fram samma siffror i olika sorteringsordning är det bra att börja på en bred nivå med data och som är enkel att förstå. När du sedan lägger till ytterligare nivåer eller sorteringsordningar jobbar du med samma trygga data även i nästa steg.

Hur frågan är ställd har stor betydelse
– Fundera ett extra varv på hur du ska definiera din fråga för att få fram den data du behöver. Om du till exempel vill ha reda på hur många elever skolan har, kan det vara bra att ta reda på hur många elever skolan har per skolform. Det beror på att vissa elever läser dubbla program, exempelvis både SFI och gymnasieutbildning. Vill du i stället ha reda på alla betyg som sattes under en viss månad måste du först definiera vad som menas med satta betyg – att de är sparade, låsta eller godkända? 

Delning av filer
– I den senaste versionen av filgeneratorn finns en ny funktion tillgänglig som gör det möjligt att för två användare att dela filer med varandra. Funktionen är säker eftersom den användare som tar emot filer får bara tillgång till information från den eller de skolor som användaren har behörighet till.

Spara dina frågor
– När du har fått fram den data du behöver är det bra att kontrollera resultatet. Det hjälper dig att hitta urval och filter som du kan ha missat att ta hänsyn till när du formulerat din frågeställning. Ett tips, spara din fråga i Alvis under ditt personliga urval, och notera gärna definition och vad respektive fråga är tänkt att användas till, så att du vid ett senare tillfälle både kan förstå frågan och vilka behov som fanns när den skapades.

Exempel på användbara filer:

• Producerade poäng mellan två datum
  Filgeneratorn kan hjälpa dig att räkna fram hur många av elevens poäng som ligger fördelade under en definierad tidsperiod, till exempel ett kvartal, halvår eller år.
• Statistik gällande stadsbidrag
  Filgeneratorn kan ta fram kurskoder som Skolverket listat som stadsbidragsgrundande och som flaggas i Alvis.
• SFI-filer för både betygsatta och antagna elever
  Filgeneratorn kan få fram data över lärsträckan och erbjudna timmar. Utgår från ett elevunderlag som man som användare själv dokumenterar.

BILD: JACOB LUND

Kostnadsfritt webbinarium

Rollen som rektor kräver en ny form av ledarskap

När: 9 februari
Tid: 13:00-14:00
Plats: Digital – Teams
Målgrupp: Skolledare och huvudmän inom skola och vuxenutbildningen

Höga förväntningar från elever, vårdnadshavare, myndigheter och medarbetare. Att vara rektor idag innebär ökade krav från många olika intressenter och kräver en stor mängd administrativa sysslor, något som står i konflikt med idealbilden av skolan som ett unikt rum för lärande. I takt med att skolan alltmer omvandlas till en resultatenhet, krävs därför ett nytt sätt att se på ledarskapet.

Den 9 februari bjuder Gotit in dig som arbetar inom skolledning till ett kostnadsfritt webbinarium med Mikael Andersson, författare till rapporten Ledare inom skola och utbildning – ett uppdrag i korstrycket (2021). Rapporten baseras på Gotits kartläggning av skolledarnas arbetssituation och yrkets utmaningar och möjligheter. Resultatet visar bland annat att endast 30 procent av rektorerna delegerar arbetsuppgifter till andra medarbetare, och att många upplever att en för stor del av arbetstiden går åt till administration.

Under presentationen delar Mikael med sig av erfarenheter och rekommendationer till dig som arbetar inom skolledning, samtidigt som du kommer få möjlighet att kommentera rapporten och ställa eventuella frågor. Alla deltagare får också möjligheten att beställa en kopia av rapporten.

Varmt välkomna!

Anmäl dig här.

BILD: JACOB LUND

Kostnadsfritt webbinarium

Utveckla vuxenutbildningen med hjälp av administrationen

Vad har tydliga rutiner, en samlad organisation och löpande analys gemensamt? Jo, det är goda exempel på framgångsfaktorer för en välfungerande administration inom vuxenutbildningen.

Datum: 2 februari
Tid: 13.00-14.00
Målgrupper: Förvaltningsledning, skolledning, skoladministratörer och andra som är intresserade av administrationen inom vuxenutbildningen.

Den 2 februari genomför vi på Gotit ytterligare ett efterfrågat webbinarium med vår utredare Mikael Andersson, som kommer att prata om varför den strategiska administrationen, i kombination med en tydlig ledningsfilosofi, är avgörande för skolans utveckling.

Under presentationen delar Mikael med sig av erfarenheter och insikter från vårt kartläggningsarbete av skoladministrationen på Komvux, som summerades i rapporten Motorn i maskineriet. Låt dig inspireras och få en större förståelse för kopplingen mellan de administrativa funktionerna och vuxenutbildningens unika särart.

Alla deltagare får också möjligheten att beställa en kopia av rapporten.

Varmt välkommen!

Anmäl dig här.

BILD: JACOB LUND

På gång inom skola och utbildning

Skolans värld utvecklas hela tiden och just nu finns det flera utredningsförslag som blivit, eller är på väg att bli, verklighet. Vi har listat de viktigaste nyheterna inom barn-och ungdomsskolan och komvux.

I regeringens budgetproposition för 2022 föreslås en rad satsningar för stärkt jämlikhet och utbildning som rustar för framtidens arbetsmarknad. En generell trend är att staten önskar stärka greppet om utbildningsväsendet igen och att man från politikens sida är orolig för att det finns en bristande likvärdighet mellan skolor. Andra områden som är högt prioriterade är meriteringsprocessen för lärare och skolledare och det att öka möjligheten för barn, ungdomar och vuxna att gå ut med godkända betyg.

Beslutade lagändringar

• Ämnesbetyg. För att betygen bättre ska spegla elevernas kunskap och främja deras kunskapsutveckling ska kursbetygen inom gymnasieskola och komvux ersättas med ämnesbetyg. De första eleverna som påbörjar sina studier i det nya systemet kommer att göra det hösten 2025, men redan från och med höstterminen 2022 görs förändringar av betygskriterierna som innebär att betygen A-D sätts efter en helhetsbedömning av elevens kunskaper – detta för att enstaka sämre prestationer inte ska få för stor påverkan på elevens betyg.

• Fjärr- och distansundervisning. Från och med den 1 juli 2021 får skolor använda fjärrundervisning inom fler ämnen än tidigare. Fjärrundervisning får bland annat användas om det inte finns någon behörig lärare för en viss typ av undervisning eller om det är för få elever i skolan.

Distansundervisning får användas för en elev som på grund av särskilda behov inte kan vara i skolan.

• Nationellt Professionsprogram. Genom att införa en nationell struktur för kompetensutveckling vill regeringen göra det möjligt för lärare och skolledare att bredda sin kompetens genom hela yrkeslivet.  Utöver lärarlegitimationen skall det finnas två ytterligare meriteringsnivåer: meriterad samt särskilt meriterad lärare respektive förskollärare.Meriteringsnivån särskilt meriterad gäller för dem med en examen på forskarnivå.

• Urvalsregler & högskoleförberedande examen från komvux.

Den 1 juli 2021 ändrades prioriteringsregeln för urval till komvux. I de fall det är fler sökande än det finns platser har urvalet tidigare baserats på vem som har minst utbildning. I och med lagändringen prioriteras i stället sökande med störst behov.

Regeringen har även beslutat om en särskild högskoleförberedande examen från komvux. Genom ändringen kan en examen samlas ihop av kurser från flera program och en examen likvärdig en programexamen från gymnasieskolan är nu möjlig att få på komvux.

• Studiestöd till 60 år. Åldersgränsen för rätten till studiemedel har höjts från 56 år till 60 år. Tidpunkten för avskrivning av eventuellt kvarstående skuld ska vara i slutet av det år då låntagaren fyller 71 år.

Pågående utredningar

• Digitala nationella prov. Regeringen har tidigare gett Skolverket i uppdrag att utveckla och tillhandahålla digitaliserade, automaträttade nationella prov. Skolverket har nu låtit meddela att detta kommer ta lite längre tid än tänkt – att man inte kan vara klar med digitala prov förrän 2024.

• Statligt huvudmannaskap. Det pågår en utredning om att ta fram beslutsunderlag om möjligheterna för ett statligt huvudmannaskap för skolan. Hur kan staten ta över skolor som i dag drivs av offentliga huvudmän och hur kan en myndighetsorganisation för en statlig skola se ut? Förslaget ska presenteras den sista maj 2022, men det kommer att krävas ytterligare utredningar. Detta eftersom den aktuella utredningen inte får lämna författningsförslag, utan bara vara beslutsunderlag för det fortsatta arbetet med frågan.

• SFI-peng. Just nu pågår en utredning där man analyserar hur en SFI-peng till utbildningssamordnaren kan utformas. Syftet är att ge utbildningsanordnare stärkta incitament att verka för en större måluppfyllelse för eleverna. Uppdraget skall redovisas den 31 mars 2022.

Propositioner som är troliga att genomföras

• Nationell plan för trygghet och studiero. Många elever vittnar om brister i studieron och tryggheten i skolan. Samtidigt upplever skolpersonalen att de inte alltid har ett tillräckligt mandat att säkerställa ordning och reda. När Utbildningsdepartementet skickade den nationella planen för trygghet och studiero på remiss var tydligare styrning är en viktig punkt. En annan del av förslaget handlar om att förstärka det förebyggande arbetet. Exempelvis ska rektorer kunna besluta om att mobiltelefoner ska omhändertas under skoldagen. Det ska också bli enklare att besluta om avstängning av en elev i upp till två veckor i de frivilliga skolformerna.

• Omställningsstudiestöd. För att göra det enklare för vuxna mitt i livet att studera, planerar regeringen för ett nytt offentligt omställningsstudiestöd som ska införas 2023. Med både bidrag och lån kommer det nya omställningsstudiestödet för de allra flesta att motsvara cirka 80 procent av den befintliga lönen.

• Sammanhållen utbildning för nyanlända. I september 2021 lämnade regeringen en remiss till Lagrådet där man föreslår att införa en skyldighet för kommunerna att, inom den kommunala vuxenutbildningen, erbjuda en sammanhållen utbildning för nyanlända. Denna ska fungera som ett tillägg till Arbetsförmedlingens etableringsprogram och för de som på grund av kort utbildning inte bedöms kunna matchas mot arbete under tiden i programmet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2022.

Läs mer på regeringen.se