Bild: Jacob Lund
Ny utredning för ökad trygghet och studiero
En trygg och lugn skolmiljö är en förutsättning för lärandet. Men de senaste åren har verkligheten i många svenska skolor sett helt annorlunda nu. I januari 2025 presenteras en ny utredning med åtgärder för att vända utvecklingen.
Kriminalitet, kränkningar och otrygghet har blivit en del av vardagen i allt fler svenska skolor. Enligt europeiska kartläggningar tillhör Sverige de länder med mest stökiga skolmiljöer – en bild som bekräftas av Staffan Olsson, som har varit gymnasielärare och skrivit sju upplagor av boken ”Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola”.
– Samtidigt varierar situationen kraftigt mellan olika skolor, kommuner och stadsdelar, vilket gör det svårt att skapa lagar och regler som fungerar överallt, säger Staffan Olsson och fortsätter:
– Det är enkelt att stifta lagar, men betydligt svårare att se till att de fungerar i praktiken. Man får dock inte glömma att lagstiftningen i första hand ska värna om barnen och deras förutsättningar.
Stärkta ordningsregler
Just nu pågår det flera statliga utredningar som kan få stor påverkan på både skolpersonal och elever, särskilt inom grundskolan. En av dessa utredningar har som mål att öka tryggheten och förbättra studieron, och resultatet av den ska presenteras den 31 januari 2025. Därefter väntar en remissrunda innan regeringen, troligen under 2026, fattar beslut om en eventuell skärpning av skollagens femte kapitel.
– Välfungerande ordningsregler är en central del av skolornas förebyggande arbete, och man vill även öka insatserna för särskilt våldsamma elever, säger Staffan och fortsätter:
– Extra stökiga elever kan skapa stora problem för både skolkamrater och personal. I små skolor kan det i vissa fall bli svårt att överhuvudtaget bedriva skolverksamheten, även om det bara handlar om en enda elev.
Utredningen, och en annan färdig utredning om brott i skolan, berör flera frågor kopplade till ordningsregler, som rätten att låsa dörrar, öppna elevernas väskor, utföra kroppsvisitationer, tillfälliga omplacering och avstängningar samt omhändertagande av föremål. En annan viktig fråga är hur man ska förhindra att barn och ungdomar som inte hör hemma på skolgården tar sig in.
– Vi måste jobba förebyggande för att förhindra att barn i tidig ålder dras in i kriminalitet, i dag är gängproblematiken utbredd över hela landet. Frågan är hur långt man behöver gå för att skapa förändring, och hur mycket ansvar som ska läggas på skolan. I dagsläget har skolor ingen absolut skyldighet att göra polisanmälningar.
Ansvar och konsekvenstrappa
En annan åtgärd i utredningen är att stärka rektorns och lärarnas ansvar och befogenheter, vilket är kopplat till Tidö-avtalet. Målet är att förtydliga att det är läraren som bestämmer i klassrummet och för utbildningen, inte vårdnadshavare eller elever.
– Många skolor upplever starka påtryckningar från både elever och vårdnadshavare, särskilt i de socioekonomiskt starka områdena där man är van vid att hemmet vill ha inflytande och ta plats.
Enligt utredaren bör ordningsreglerna också inkludera en konsekvenstrappa som tydligt beskriver vad som händer när reglerna bryts. Det kan till exempel börja med en muntlig varning, följt av en skriftlig varning och därefter ett telefonsamtal hem.
– Lite som det var förr i tiden. I slutändan kanske eleven blir avstängd från skolan under en period. Det här systemet övergav man för ett bra tag sedan, då det ansågs problematiskt, men nu efterlyser man något liknande igen. Vi får se vad regeringen kommer fram till, säger Staffan Olsson.
Exempel på förslag i utredningen:
- Tydliggöra rektorns och lärarnas ansvar i klassrummet och för utbildningen.
- Stärkta ordningsregler.
- Minska lärares och rektors dokumentation i disciplinära sammanhang. dokumentationskrav vid utvisning ur klassrummet.
- Konsekvenstrappa när regler bryts.
- Större möjligheter kring omplaceringar och avstängningar.
- Bättre förutsättningar för akutskolor.
- Ökat skydd för barn och unga som utsätts för brott samt bättre förebyggande arbete för att förhindra kriminalitet.