Författararkiv för: Redaktör

Bild: Shutterstock

Systemsyn – ett effektivare sätt att arbeta

Verkligheten är komplex, och för att kunna styra den åt det håll man vill, behöver verkligheten ses och förstås sådan den nu är. Lennart Wittberg berättar om fördelarna med att tillämpa systemsyn i skolans verklighet.

Att använda sig av systemsyn är ett sätt att hantera svåröverskådliga situationer i komplexa organisationer – så som verkligheten ofta ser ut.

– Vi människor har en tendens att förenkla verkligheten när vi ska hantera den. Men det kan ställa till problem, genom att vi förenklar för mycket. Eller till och med börjar tro att förenklingen är verkligheten. Men verkligheten är ofta komplex, vilket betyder att den är både rörig och rörlig. Då behöver vi lära oss att se och förstå komplexiteten, säger Lennart Wittberg, som är författare, föreläsare och rådgivare inom strategisk utveckling och förändring.

Skolans värld är ett exempel på en verksamhet som är komplex. Där finns ett helt ekosystem av olika aktörer, som eleven själv, familj, övrig omgivning, samhälle och skolan, som alla påverkar – inte bara slutresultatet, utan även varandra. Värdet ligger inte i vad var och en rent konkret gör, utan vad som faktiskt uppnås i denna samverkan.

Lennart Wittberg, författare, föreläsare och rådgivare inom strategisk utveckling och förändring.

– Skolan kan inte hanteras som en fabrik, där man stoppar in en ”resurs” och får ut ett “värde”, med förhoppningen att mer resurser in ger mer kunskap ut. Sådana enkla samband existerar inte i skolan. Där behöver man i stället tillämpa systemsyn, säger Lennart Wittberg.

Utgångspunkten vid systemsyn är organisationens syfte – varför den finns och vad verksamheten ska uppnå, i skolans fall alltså att eleverna faktiskt lär sig det de ska och utvecklas som individer. Det handlar om vilket perspektiv man väljer att ta, menar Lennart Wittberg. I stället för att ha fokus på produktionen (”vi ska göra fler aktiviteter billigare”) behöver man ha fokus på behovet (”vi ska göra mer nytta”).

Planering behövs men planer kan vara ett tveeggat svärd, enligt Lennart Wittberg – det kan vara riskabelt att ta fram en plan och sedan följa den till punkt och pricka. En plan kan ge illusionen av att ha kontroll, men verkligheten vill ofta annorlunda. Planering måste vara en ständigt pågående process, och man måste vara förberedd och skapa handlingsberedskap för det som kan hända, konstaterar han.

Det är även viktigt att tänka till kring är de mål man sätter upp. Vid systemsyn är det bara själva syftet som ska ha mål – alltså det man faktiskt vill uppnå. Däremot ska man inte sätta upp mål för de medel man ska använda, eller de externa krav som ställs på verksamheten. I skolans fall kan man enkelt säga att syftet är att eleven ska lära sig något, medlet är själva undervisningen, och kraven är att det sker respektfullt och kostnadseffektivt. Man ska alltså inte sätta upp mål för till exempel hur många undervisningstimmar man ska genomföra, för det säger ingenting om hur väl syftet faktiskt uppnås.

– Vi ska alltså mäta det vi ska uppnå, trots att det kan vara svårt att mäta just det. Vi ska inte sätta mål på det som kan mätas bara för att det är enkelt att göra så. För att mäta om vi ligger rätt behöver vi använda flera indikatorer som vi bedömer i ett sammanhang. Det kan hjälpa oss att avgöra om vi har nått målen, säger Lennart Wittberg.

Han rekommenderar att man använder sig av något som han kallar ”bukettmetoden”. Man skapar ”buketter” av olika indikatorer, ur flera olika perspektiv. Man kan till exempel välja elevens perspektiv, lärarnas och skolans perspektiv, och samhällets perspektiv. Från varje perspektiv kombineras sedan flera indikatorer. De olika perspektiven bedöms sedan samlat.

– Genom att på detta sätt kombinera flera indikatorer, mätningar och iakttagelser och bedöma dem i sitt sammanhang, alltså utifrån verkligheten, kan vi skapa en berättelse som visar på förändring och riktning. Då kan vi bedöma om vi har närmat oss de önskade effektmålen, säger Lennart Wittberg.

I grund och botten handlar systemsyn om att man ser en organisation som en del av ett större system, och att värde skapas gemensamt av alla aktörer i systemet. Styrning och granskning ska handla om hur man ska bäst ska få organisationen att bidra till den gemensamma nyttan.

– Målet måste alltid vara att vi som organisation ska göra individen och samhället bättre – då blir vi själva bättre, säger Lennart Wittberg.

Bild: Shutterstock

Bättre fokus på elever med systemsyn

Vuxenutbildningscentrum, VUC, i Västerås är inne i ett arbete med att omforma rutiner och processer i skoladministrationen. Målet är att bland annat att få in större fokus på kvalitet och att öka anpassningsbarheten i organisationen – allt med ambitionen att förbättra elevernas lärande.

De runt 45 medarbetarna på VUC i Västerås har i uppdrag att genomföra kommunal vuxenutbildning. I uppdraget ingår bland annat att ta hand om ansökningar, antagning och mottagning, tillhandahålla reception, studie- och yrkesvägledning och annat stöd. I december 2020 drogs ett omställningsarbete i gång. Anledningarna var bland annat att organisationens arbete var för personbundet och inte effektivt nog, med stopp i många flöden.

– Det var helt enkelt för dåligt fokus på elevernas lärande. De kom i kläm, säger Katarina Lundquist, enhetschef på VUC i Västerås.

VUC har haft några viktiga utgångspunkter för omställningen. Först och främst har man tagit avstamp i de övergripande målen som de formuleras i skollagens 20:e kapitel §2. Där sägs till exempel att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande, och ska ges möjligheter att utveckla sina kunskaper och sin kompetens. I lagtexten sägs dessutom att utgångspunkten för utbildningen av enskilda elever ska vara dennes behov och förutsättningar.

– Andra viktiga utgångspunkter för omställningsarbetet har varit den gemensamma kompetensen och att arbeta tydligare i processer samt i samarbete, säger Katarina Lundquist.

En viktig förändring som genomförts är ny organisation av elevadministrationen.

– Numera jobbar alla inom elevadministrationen med alla delar. Processerna och flödena har blivit tydligare och hänger ihop hela vägen. Vi har också bättre och tätare samarbete med studie- och yrkesvägledarna, och gör fler studieplaneringar som gagnar elevens resa, säger Katarina Lundquist.

Systemadministratörernas roll har också förtydligats, och de sköter allt bakom kulisserna i Alvis.

– Vi har också strävat efter att införa ett nytt mindset – att ge kunden korrekt svar direkt vid första kontakten. Alla ska kunna ge bra svar kring elevens process, vare sig kontakten går via telefon, mejl eller vår reception. Det ger oss mer tid att arbeta undan i förväg i stället för att hantera frågor i efterhand. Får vi till exempel en inkorrekt ansökan kan vi flytta den till nästa start och kontakta eleven, det har minskat antalet avslag.

Ett nytt Lärcentrum samlar ett flertal funktioner, bland annat studiestöd och handledning, strukturellt stöd med studier, IKT-stöd och EHT-team. En samverkan med AME och SKE har också inletts. Tillsammans med VUC bildar de ett kartläggningsteam som träffas och samtalar kring elever som inte gör progression, för att kunna sätta in bättre åtgärder för elevens lärande.

Det finns också en ny kvalitetsorganisation som ska tillse att anordnare följer avtalen.

– För att öka undervisningens kvalitet har vi bildat team av olika professioner som gör besök på lektionerna och håller i samtal mellan lärarkollegor. De kan föreslå förbättringar som behöver göras och ge stöd i detta arbete, säger Katarina Lundquist.

Hon medger att det har funnits en del utmaningar längs resans gång, som vid alla stora förändringar inom organisationer.

– Det har funnits röster som ifrågasatt, många starka känslor, ökad stress och sjukskrivningar. Men när de nya processerna har börjat sätta sig har vi märkt att effektiviteten ökat markant. Samma antal personer gör väldigt mycket mer arbete, och med högre kvalitet. Känslan av att vara en del av ett sammanhang och att göra skillnad för eleverna har blivit mycket starkare. Vi ångrar verkligen inte att vi har genomfört det här, säger hon.

Resultatet har också visat sig. VUC kan nu genomföra fler starter kontinuerligt under året, och har fått kortare ställtider från ansökan till kursstart. Eleverna får bättre och mer korrekt information under studierna, och stödet via till exempel Lärcentrum leder till färre avbrott och underkända betyg.

– Genom att anamma systemsyn har vi förbättrat oss på många punkter. Vi välkomnar nya insikter, och ser möjligheter i stället för problem och fel. Vi har också blivit mycket mer förlåtande mot oss själva när det inte har blivit som planerat. Vi är ju bara människor, säger Katarina Lundquist.

Bild: Shutterstock

Missa inte smarta integrationer med Alvis och Skolplatsen

Genom att integrera Gotits elevadministrativa system Alvis och Skolplatsen med andra externa system kan du automatisera flöden av data och effektivisera din organisation. Här följer en kort genomgång av vilka möjligheter som finns.

Integrationer mellan olika system ger möjlighet att föra över data från ett system till ett annat och på så sätt underlätta många administrativa sysslor.

– Ett enda system kan inte vara bäst på allt och därför är integrationer nyckeln för att lyckas med sin digitalisering, säger Joakim Ehrs, kvalitetsansvarig och dataskyddsombud på Gotit.

Gotit erbjuder import- och exportmöjligheter som gör det enkelt att återanvända till exempel betyg och studerandeuppgifter som registrerats i ett av våra IT-stöd. Vi kan till exempel interagera med en verksamhets ekonomisystem, schemasystem och lärplattform och numer finns också möjlighet att integrera Alvis med SUSA-navet.

– Vår filosofi är att det är ni kunder som äger er data och då vill vi ge er tillgång till den, säger Joakim Ehrs.

Vidare finns finns integrationer för bland annat Vklass, Quiculum, Unikum och Sokigo. Alvis och Skolplatsen har också funktioner som gör det möjligt att överföra statistik till system för datavisualisering, för att på så sätt kunna ta datadrivna beslutstöd med hjälp av rapporter och statistik.

All data som finns i Alvis och Skolplatsen kan exporteras, sådan data kan vara exempelvis gruppnamn, kurskod, skolform, elever, personal eller start- och slutdatum för kurs. Som kund kan du välja om du vill att informationen exporteras som en fil med all information eller som flera separata filer.

Till Alvis är det också möjligt att importera förutbestämda elevuppgifter som användarnamn, lösenord och e-post från externa system. Detta visualiseras sedan på den studerandes konto i Alvis.

I dagsläget stödjer Gotit bland annat följande format:

• IMS-filer (XML)
• Textfiler
• SS12000
• XCAL
• JSON
• WEB-services

För många system erbjuder Gotit standardiserade integrationer, men om du vill integrera Gotits programvaror med ditt ekonomisystem sätts integrationen upp individuellt utifrån utseendet på era kontosträngar, betalningar och så vidare.

– Om du fundera på att sätta upp en integration mellan Gotits system och andra programvaror är mitt råd är att du först funderar på vad din data ska användas till och vilken typ av data som behöver överföras. Fundera också på om det finns tillräckliga resurser för att ta hand er data internt eller om ni behöver hjälp av en extern part, tipsar Joakim Ehrs.

Vill du veta mer om möjligheter för import- och export mellan Gotits system och externa plattformar är du välkommen att kontakta oss.

Foto: Jacob Lund

Kostnadsfritt webbinarium

Är du cybersäker?

Datum: Onsdag 24 maj
Tid: 13.00–14.00
Plats: Digitalt via Teams
Målgrupp: Alla

De senaste åren har svenska företag investerat mest i digitalisering och utveckling, och Sverige är ett av de mest digitaliserade länderna i världen. Vi har till och med digitaliserat vår valuta så att vi knappt känner igen våra mynt och sedlar. Göran Sjöberg, säkerhetschef och Marcelo Caceres, informationssäkerhetsexpert på Tripnet berättar under webbinariet “Är du cybersäker?” om konsekvensen av de här utvecklingen och om hur vår sårbarhet för cyberattacker ökat markant.

Varmt välkommen!

Anmäl dig till webbinariet här.

Foto: Jacob Lund

Kostnadsfritt webbinarium

Rollen som rektor kräver en ny form av ledarskap

Datum: Onsdag 26 april
Tid: 13.00–14.00
Plats: Digitalt via Teams
Målgrupp: Skolledare och huvudmän inom skola och vuxenutbildningen

Höga förväntningar från elever, vårdnadshavare, myndigheter och medarbetare. Att vara rektor idag innebär ökade krav från många olika intressenter och kräver en stor mängd administrativa sysslor, något som står i konflikt med idealbilden av skolan som ett unikt rum för lärande. I takt med att skolan alltmer omvandlas till en resultatenhet, krävs därför ett nytt sätt att se på ledarskapet.

Den 26 april bjuder Gotit in dig som arbetar inom skolledning till ett kostnadsfritt webbinarium med Mikael Andersson, författare till rapporten ’Ledare inom skola och utbildning – ett uppdrag i korstrycket’ (2021). Rapporten baseras på Gotits kartläggning av skolledarnas arbetssituation och yrkets utmaningar och möjligheter. Resultatet visar bland annat att endast 30 procent av rektorerna delegerar arbetsuppgifter till andra medarbetare, och att många upplever att en för stor del av arbetstiden går åt till administration.

Under presentationen delar Mikael med sig av erfarenheter och rekommendationer till dig som arbetar inom skolledning, samtidigt som du kommer få möjlighet att kommentera rapporten och ställa eventuella frågor. Alla deltagare får också möjligheten att beställa en kopia av rapporten.

Varmt välkommen!

Anmäl dig till webbinariet här.

Bild: Shutterstock

Bättre kommunikation stärker relationerna

Kommunikation är ett viktigt verktyg för personalen inom skolan. Med bra kommunikation skapas goda relationer som kan användas för att lyfta varandra, lösa missförstånd och lära känna varandra mer på djupet.
– Det är med andra ord viktigt att arbeta för att förbättra sina färdigheter i kommunikation, säger Thomas Andersson, utbildare och vd för Strandska Utvecklingshuset.

Thomas Andersson konstaterar att en grundläggande orsak till bristande kommunikation är att parterna ser på verkligheten på olika sätt. Det finns en yttre, objektiv verklighet – men det var och en av oss upplever är en inre verklighet som påverkas av en mängd mentala filter, till exempel värderingar, bakgrund, utbildning, religion och nivå av tillit. Den inre verkligheten är med andra ord olika hos alla.

– Det är därför viktigt att kunna ”gå över bron” – att sätta sig in i och förstå den andres inre verklighet och sätta sig in i dennes situation. Tränar man upp den förmågan, med hjälp av ödmjukhet och empati så blir man med tiden bättre på att skapa goda relationer på arbetsplatsen. Inte minst när det gäller att hantera konflikter – till exempel när någon i arbetsgruppen kommer till skolledaren med ett problem i gruppen, konstaterar Thomas Andersson. Det finns en tydlig metodik i hur man kan jobba med utvecklande bemötande genom att följa tre steg:

• Vad vill personen uppnå, om allt vore möjligt? Sök det önskade resultatet och skapa en tydlig målbild.
• Vilka möjligheter har ni att nå dit ni vill? Utforska flera alternativ och utmana till att tänka utanför boxen.
• Välj möjlighet och utforma en handlingsplan tillsammans.

– Genom att ställa öppna och nyfikna frågor, ge förtroende och visa tillit att den andre kommer att hitta en väg framåt kommer denne till sist att själv komma fram till ett svar. Det delegerade ansvaret frigör tid och energi för skolledaren. Metodiken kan också användas vid till exempel samtal med en upprörd vårdnadshavare, säger Thomas Andersson.

Kommunikation är även ett verktyg för att visa uppskattning, vilket är inte minst viktigt i den ofta tuffa arbetsmiljön i skolan. Thomas Andersson lyfte några varianter på temat:

• Spegla personliga kvaliteter eller egenskaper. Det leder till stärkt självkänsla och självbild.
• Uppskatta vad personen presterat och uppnått – det ger ökat självförtroende.
• Beskriv framsteg som du noterat. Det stimulerar och motiverar till fortsatt utveckling.
• Uppskatta personens bidrag till teamet, vilket stärker personens del i teamet och gör att den ser ett större sammanhang.

– De här formerna av uppskattning kan göras på både individer och team, och är ett av de enklaste sätten att skapa en positiv gruppdynamik. Ett annat sätt att stärka grupper är att jobba med holistisk kommunikation, till exempel genom att man delar upp i mindre grupper som får jobba tillsammans med olika frågor, eller genom att låta någon annan i gruppen besvara en fråga som ställs till ledaren, säger Thomas Andersson.

Sammanfattningsvis kräver god kommunikation följande beståndsdelar: att man jobbar med uppskattning, använder sig av öppna frågor i dialogen, och att man visar tillit till den andre.

Här hittar du några exempel på hur man kan kommunicera, till exempel med en upprörd vårdnadshavare.

Bild: Shutterstock

Hemmasittare – vems är ansvaret?

Tusentals elever med skolplikt sitter hemma när de borde vara i skolan. Men vilket ansvar ligger på grundskolan och hur kan andra aktörer stötta elever som inte fullgör sin skolplikt?

Skolans personal blir ofta inkopplad för vägledning och samtal med hemmasittande elever, men för att motivera och hjälpa dem att komma tillbaka till skolan krävs ofta breda insatser i samarbete med andra aktörer. Ansvaret ligger på såväl rektorn, hemkommunen, huvudmannen och elevens vårdnadshavare.

– Det är många elever som faktiskt kommer till skolan och bedömer att de fullgör sin skolgång, men gör något helt annat än att vara med på lektionerna, medan andra inte dyker upp alls. Det är viktigt att man tar kontakt och försöker visa eleven att man vill ha dem i skolan, säger författaren och före detta lärarutbildaren Staffan Olsson.

Så fördelas ansvaret för hemmasittande elever i grundskolan enligt skollagen kap. 7;

Rektorns ansvar

Vid olovlig frånvaro ska elevens vårdnadshavare informeras redan samma dag. Dessutom ska rektorn, om eleven har upprepad eller längre frånvaro, se till att frånvaron utreds omgående. Utredningen ska genomföras i samråd med eleven, vårdnadshavare och elevhälsan. När en utredning om frånvaro har inletts är det rektorns skyldighet att anmäla detta till huvudmannen.

Huvudmannens ansvar

Det är huvudmannens ansvar att se till att eleverna fullgör sin skolgång. När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en skolenhet med en annan huvudman än hemkommunen, eller om det inletts en utredning om elevens frånvaro, ska huvudmannen snarast lämna uppgift om detta till hemkommunen.

Hemkommunens ansvar

Hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte går i förskoleklass, grundskola eller grundsärskola i sin hemkommun får föreskriven utbildning på annat sätt. Vid behov ska huvudmannen samordna insatser med samhällsorgan, organisationer eller andra som berörs.

Vårdnadshavarens ansvar

Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet fullgör sin skolplikt. Om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång, och detta beror på att elevens vårdnadshavare inte har gjort vad den är skyldig att göra för att så ska ske, får hemkommunen beordra vårdnadshavaren att fullgöra sina skyldigheter. Ett föreläggande av detta slag får förenas med vite.

Samverkan vid problematisk frånvaro

Om ett barn med skolplikt är frånvarande från skolan under en längre tid anses det vara ett tydligt riskförhållande och samverkan mellan hemmet, skolan och andra myndigheter är därför viktig. Krav på samverkan finns i olika lagstiftningar, exempelvis i förvaltningslagen 8 §, socialtjänstlagen 5 kap 1 a §, skollagen 29 kap. 13 § och hälso- och sjukvårdslagen 5 kap. 8 §.

Staffan Olsson delar med sig av goda råd för ökad samverkan;

• Skapa mötesplatser och diskutera problematiken
• Socialtjänsten kan bidra med råd och stöd i förebyggande syfte
• Gör en handlingsplan om samverkan kring hemmasittande elever
• Individuella lösningar behövs för varje enskild elev
• Stärk kunskaperna om sekretessregler och hitta juridiska och etiska lösningar som ger utrymme för nödvändig information i samverkan
• Se möjligheterna – inte hindren!

Källor
Skollagen (2010:800) 7 kap
Lathund – lagstiftning och samverkan kring elever som inte fullgör sin skolgång,
författare; Staffan Olsson

Foto: Jacob Lund

Kostnadsfritt webbinarium

Utveckla vuxenutbildningen med hjälp av administrationen

Datum: Onsdag 22 mars
Tid: 13.00–14.00
Plats: Digitalt via Teams
Målgrupp: Skoladministratörer, skolledare och huvudmän inom vuxenutbildningen

Vad har tydliga rutiner, en samlad organisation och löpande analys gemensamt? Jo, det är goda exempel på framgångsfaktorer för en välfungerande administration inom vuxenutbildningen.

Den 22 mars genomför vi på Gotit ytterligare ett efterfrågat webbinarium med vår utredare Mikael Andersson, som kommer att prata om varför den strategiska administrationen, i kombination med en tydlig ledningsfilosofi, är avgörande för skolans utveckling.

Under presentationen delar Mikael med sig av erfarenheter och insikter från vårt kartläggningsarbete av skoladministrationen på Komvux, som summerades i rapporten ”Motorn i maskineriet”. Låt dig inspireras och få en större förståelse för kopplingen mellan de administrativa funktionerna och vuxenutbildningens unika särart.

Varmt välkommen!

Anmäl dig till webbinariet här.

Bild: Shutterstock

Senaste nytt inom studiestöd

Ny möjlighet att byta bana mitt i livet, högre studiestöd och utvidgat körkortslån för unga. Här listar vi fem nyheter från CSN som kan vara bra att känna till om du jobbar inom vuxenutbildningen. 

Höjd åldersgräns för studiestöd

Den 1 januari 2022 infördes ett nytt studielån, som gör det lättare för personer att studera högre upp i åldrarna. I praktiken innebär det att åldersgränsen för att få studiemedel höjs från 56 till 60 år. Även åldersgränsen för när lånet ska vara färdigbetalt till CSN höjs från 60 till 64 år. Har man studerat med studielån både innan och efter 2022 innebär det att man har två lån att betala tillbaka. CSN erbjuder möjligheten att slå ihop lånen, vilket bland annat ger en lägre månadskostnad och en längre återbetalningstid. Dessutom undviker låntagaren dubbla årsbelopp, expeditionsavgifter och påminnelseavgifter vid sena inbetalningar.

Mer i plånboken för studerande

Under 2023 höjs prisbasbeloppet från 48 300 kronor till 52 500 kronor, vilket innebär att studerande med studiemedel får cirka 12 000 kronor för fyra veckors heltidsstudier. Det är en ökning med 1 000 kronor i månaden jämfört med 2022. Det höjda prisbasbeloppet innebär också att fribeloppet, det vill säga hur stor inkomst studerande får ha utan att det påverkar studiemedlet, höjs. För en person som studerar 20 veckor på heltid höjs fribeloppet från 93 561 kronor till 101 697 kronor per kalenderhalvår. Dessutom höjs studiestartstödet, som är ett bidrag som vissa arbetslösa kan få för att studera på grundskole- och gymnasienivå för att öka chanserna till jobb, med nästan 800 kronor i månaden.

Möjlighet att byta bana mitt i livet

Den 1 oktober 2022 introducerades ett nytt omställningsstudiestöd för vuxna mitt i arbetslivet, som vill bredda sin kompetens och bli mer attraktiva på arbetsmarknaden – antingen genom vidareutbildning eller att byta bana helt. Omställningsstudiestödet består av ett bidrag på upp till 80 procent av personens lön, upp till ett maxbelopp. Utöver bidraget kan man också välja att ta ett studielån. Man kan få omställningsstudiestödet i 44 veckor, eller längre om man studerar på deltid. För att ansöka behöver den studerande bland annat vara mellan 27 och 62 år och ha jobbat i minst åtta år de senaste 14 åren.

Utvidgat körkortslån för unga

Tidigare kunde enbart arbetslösa personer ansöka om körkortslån hos CSN, men för att förbättra möjligheten att etablera sig på arbetsmarknaden utvidgades körkortslånet ytterligare från den 1 december 2021. Det innebär att även unga mellan 19 och 20 år med fullföljd gymnasieutbildning kan ansöka om körkortslån, utan att behöva vara arbetslösa. Utvidgningen gäller både personer med en gymnasieexamen och unga som fullföljt en gymnasieutbildning på annat sätt, till exempel genom folkhögskola, vuxenutbildning eller särskola.

Förbättringar för dig som partner

I slutet av 2022 uppdaterade CSN webbsidan för skola, myndigheter och kommuner, vilket innebär en rad förbättringar för dig som partner. Med utökad information om hur du kan stötta studerande med studiestödsfrågor eller betalningssvårigheter, nya handböcker för rapportering och undervisningsmaterial för lärare blir det nu lättare att navigera och ta del av de uppgifter som du behöver i ditt dagliga arbete. Besök csn.se/partner för att läsa mer.

Vill du veta mer? På csn.se hittar du mer information om körkortslånet och de olika studiestöden.

Foto: Jacob Lund

Kostnadsfritt webbinarium

Huvudmannens situation i en kommunaliserad skola

Datum: Onsdag 22 februari
Tid: 13.00–14.00
Plats: Digitalt via Teams
Målgrupp: Skolledare och huvudmän inom skola och vuxenutbildningen

I höstas släppte Gotit en ny rapport. Temat är huvudmannens situation och rapporten blir den sista i rapportserien som nu belyser hela styrkedjan från skoladministratörens situation via skolledarna och nu även huvudmannen.

– I vår första rapport var skoladministratörerna överens om att rektorn är den som påverkar deras situation mest och i rapporten om skolledarna blev slutsatsen att de påverkas mest av huvudmannen och därför belyser vi nu även huvudmannens situation, säger utredare Mikael Andersson.

I den nya rapporten har Mikael Andersson intervjuat representanter från skolans huvudman i åtta olika kommuner. Han har talat med politiker, både i ledande ställning och i opposition samt med tjänstemän, företrädesvis skolchefer. Frågorna har bland annat berört varför de gått in i uppdraget, personliga drivkrafter, hur de förberett sig och vilka utmaningar de upplever som störst. Mikael Andersson har också fördjupat sig i utredningar och rapporter där huvudmannens roll behandlas. Just nu pågår också en statlig utredning som tittar på om det finns förutsättningar för att staten ska ta tillbaka huvudmannaskapet från kommunerna.

– Till att börja med kan man konstatera att det är mycket prat om statligt eller kommunalt huvudmannaskap, men det är nog inte där skon klämmer. Det har aldrig varit helt renodlat, utan funnits olika varianter genom åren, konstaterar Mikael Anderson. Däremot kan historien om kommunaliseringen av skolan förklara en hel del kring varför skolan utvecklats som den gjort sedan början av 1990-talet och vilken roll huvudmannen haft i detta.

Alla deltagare får också möjligheten att beställa en kopia av rapporten.

Varmt välkommen!

Anmäl dig till webbinariet här.