Författararkiv för: Redaktör

Gotit har tidigare berättat hur den uppmärksammade domen i Schrems II-fallet fortsatt att göra det osäkert att använda molntjänster i 3:e land.Nu står det också klart att Skolverkets provplattform för hantering av personuppgifter inte uppfyller lagkraven, vilket innebär att Skolverket nu säger sig behöva säkerställa att leverantören och dess underleverantörer lever upp till de krav som Schrems II-domen innebär.

Enligt Skolverket kommer därmed införandet av de digitala proven blir försenat. Bedömningen är att man inte längre kan införa dem med början 2023.Samtidigt innebär coronapandemin att nationella prov överhuvudtaget inte kan genomföras under våren 2021. Som ersättning erbjuder nu Skolverket bedömningsstöd utformade som prov. I den nya e-tjänsten Bedömningsportalen kommer rektorer kunna ladda ned bedömningsstöden från den 10 mars.

Läs Skolverkets pressmeddelande om de digitala nationella proven här: https://www.skolverket.se/om-oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2021-03-01-eu-dom-forsenar-digitala-nationella-prov?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_medium=email&utm_source=Skolverkets%20nyhetsbrev

Läs mer om Schrems II här: https://www.realtid.se/debatt/livet-efter-schrems-ii-kommer-vi-kunna-overfora-personuppgifter-till-usa

Läs delredovisning 2021 av regeringsuppdraget att digitalisera de nationella proven här: https://www.skolverket.se/publikationsserier/regeringsuppdrag/2021/uppdrag-att-digitalisera-de-nationella-proven-m.m.?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_medium=email&utm_source=Skolverkets%20nyhetsbrev

Bedömningsportalen: https://bp.skolverket.se/web/thv/start

Skolverkets frågor och svar om de inställda nationella proven våren 2021: https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/coronaviruset-och-covid-19—regler-for-skolor-och-forskolor/nationella-proven-varterminen-2021

Samtidigt som Skolverkets undersökning visar att det är särskilda elevgrupper som riskerar störst utbildningstapp presenterar forskaren Moa Yngve resultat som visar att flera av de elevgrupper som nämns kan få både ökad närvaro och större lärande om de får tillgång till rätt tekniskt stöd.

Yngves forskning har velat jämföra delaktigheten hos gymnasieelever i skolarbetet före och efter införandet av digitala verktyg. I undersökningen deltar 500 elever från både yrkesprogram och högskoleförberedande program.

Det tydligaste resultatet av forskningen är att gymnasieelever i behov av stöd upplever sin delaktighet som begränsad i många skolaktiviteter och att man inte får det stöd man behöver. Stödbehovet är som störts hos dem med högst frånvaro, i de yrkesinriktade programmen samt bland elever med neuropsykiatrisk diagnos.

I undersökningen fick eleverna tillgång till individanpassat IKT-stöd i form av dator, surfplatta eller smartphone. Efter insatsen hade drygt 50 % av eleverna i undersökningen förbättrat eller bibehållit skolnärvaron, liksom drygt 50 % fick godkända betyg i samtliga kurser i engelska, matematik och svenska.

Läs mer om Moa Yngves avhandling här: https://www.skolporten.se/forskning/avhandling/participation-and-ict-students-with-special-educational-needs-in-upper-secondary-school/

Läs hela avhandlingen här: http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1509064/FULLTEXT01.pdf

Att coronapandemin har påverkat den svenska skolan har väl inte undgått någon, trots att den svenska regeringen varit mycket restriktiva med skolstängningar i jämförelse med många andra länder.

Men den omläggning till distansstudier för högstadium och gymnasieskola som har genomförts har ändå gjort att viss undervisning inte har kunnat genomföras, framför allt relaterat till praktiska ämnen och moment. Nu signalerar också många huvudmän att det finns en stor risk att elever inte får de kunskaper, färdigheter och kompetenser som de i normala fall skulle ha fått.

Störst risk för utbildningstapp ser man på gymnasieskolans yrkesprogram, som till sin natur innehåller en stor del praktiska moment. Här pekar hela två tredjedelar av huvudmännen på att det finns en risk för utbildningstapp, enligt en ny undersökning av Skolverket som genomfördes i februari. För högstadiet uppger en tredjedel av huvudmännen att de ser samma risk.

Undersökningen visar också att vissa grupper av elever löper större risk än andra för utbildningstapp. För högstadiet gäller det särskilt elever med hög frånvaro samt elever i behov av stöd. I gymnasieskolan kompletteras riskgrupperna med socioekonomiskt utsatta elever.

Coronapandemin ställer också till det för planerade revideringar av grundskolans kursplaner, som enligt den första planeringen skulle införas till hösten. Nu har regeringen beslutat att skjuta upp förändringen till hösten 2022.

Som förklaring hänvisar regeringen det ansträngda läget där såväl lärare som rektorer står under hård press. Samtidigt får beslutet också kritik för att vara kontraproduktivt, där man från flera kommuner menar att kursplaner är något som skall vara bättre arbetsverktyg för lärare, inte bördor som ska lyftas från deras axlar.

Läs Skolverkets rapport om utbildningstappet här: https://www.skolverket.se/publikationsserier/ovrigt-material/2021/andrade-larotider-och-utbildningstapp

Lär mer om grundskolans nya kursplaner: https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets-prioriterade-omraden/reviderade-kurs–och-amnesplaner/andrade-kursplaner-i-grundskolan

Johan Winsborn samtalar med Thomas Andersson från Strandska Utvecklingshuset om förändringsledning.

Gotit har genomfört ytterligare två webbinarier på temat strategisk skoladministration.

Gotit har gjort en rivstart under januari och genomfört två webbinarier om strategisk skoladministration. Den 21 januari genomfördes ett webbinarium om strategisk skoladministration inom grund- och gymnasieskolan, och den 28 januari ett webbinarium om administrationen inom vuxenutbildningen.

Webbinarierna var en timme långa, och lockade en bred publik med en blandning av administratörer, administrativa chefer, skolledare samt studie- och yrkesvägledare.

Gotit återkommer med nya webbinarier under mars månad. Webbinariet om strategisk skoladministration inom grund- och gymnasieskolan kommer att genomföras den 9 mars kl 13.00, och webbinariet om administrationen inom vuxenutbildningen kommer att genomföras den 17 mars kl 13.00.

Anmäl dig: https://www.gotit.se/rapport/

Mikael Andersson

Gotit fortsätter sitt arbete med att kartlägga administrationen inom skola och utbildning. Denna gång handlar det om hur skolans administration kan påverka och stödja skolledarnas arbete.

Gotit har sedan 2019 arbetat med att kartlägga skoladministrationens betydelse för skolans utveckling. Hittills har det resulterat i två rapporter, en kring administrationen inom grund- och gymnasieskolan och en kring administrationen inom vuxenutbildningen. Nu tar Gotit ännu ett steg och kartlägger administrationens betydelse för skolledningen.

Precis som tidigare är det Mikael Andersson som genomför kartläggningen.

– Det ska bli mycket spännande att gå vidare med kartläggningsarbetet och fokusera på relationen mellan administrationen och skolledarna, säger Mikael Andersson. I de tidigare kartläggningarna har vi ju varit inne på vilken betydelse arbetet med en strategisk skoladministration har för skolledarnas möjlighet att fungera som pedagogiska ledare. Nu hoppas vi på att kunna se ännu fler viktiga kopplingar och möjligheter, säger Mikael Andersson.

Kartläggningen kommer att resultera i en rapport som presenteras i maj.

Lärarnas Tidning lyfter ännu en gång det problem många inom skolan upplever kring att inte ha tillgång till den information man lägger in i de digitala administrativa systemen.

I en artikel från den 18 januari, ”It-snurren”, tar Lärarnas Tidning upp ett antal problem man upplever att skolan har med några av av alla de IT-system som är framtagna skolans värld. När det gäller just de administrativa problemen så är det två områden man främst lyfter fram. Dels att skolorna inte utan extra kostnad kan ta fram den information man själv lagt in, dels att man ofta behöver använda flera olika system för att lösa alla administrativa uppgifter.

Gotit känner väl till denna problematik, och ger av den anledningen fri tillgång till all den information som användare av Alvis eller Skolplatsen registrerat. Genom sitt nära samarbete med användarna av systemen arbetar Gotit också hela tiden med att göra sina system så heltäckande som möjligt.

Läs hela artikeln här: https://skolvarlden.se/artiklar/it-snurren-skolor-tvingas-betala-att-ta-del-av-egen-data

Ett projekt kring ökad digitalisering av skolan, genomfört av Annika Agélii Genlott vid Örebro universitet, har lett till en markant förbättring av elevresultaten vid de skolor som deltog i projektet.

En fråga som ofta diskuteras är om en ökad digitalisering av skolan verkligen leder till förbättrade elevresultat. Just denna fråga har Annika Agélii Genlott vid Örebro universitet sökt svaret på i det projekt där hon testat den pedagogiska modellen ”Skriva till lärande” kombinerat med en planerad implementeringsfas med bl.a. fortbildningar för lärarna.

Projektet ledde bl.a. till att elever i de projektgrupper som deltog i alla steg i projektet förbättrade sina studieresultat med upp till 20 %. Intressant var också att de kontrollgrupper som enbart hade tillgång till det digitala verktyget, men inte de övriga åtgärderna i implementeringsarbetet presterade sämst. Dessa grupper presterade t.o.m. sämre än de grupper som inte hade tillgång till det digitala verktyget.

Läs hela rapporten här https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1478234/FULLTEXT01.pdf

Den uppmärksammade domen i Schrems II-fallet fortsätter att göra det osäkert att använda molntjänster i 3:e land.

I somras meddelade EU-domstolen att den teknik som tidigare använts för att skydda personuppgifter till USA inte fyller kraven för GDPR. Denna dom skakade om inte bara användare av Facebook, utan även alla andra som använder sig av amerikanska molntjänster från Microsoft och Google. Plötsligt var det osäkert om Office 365, Teams, Google Drive m.m. var möjligt att använda för företag och myndigheter.

Många ställde nog förhoppningen till att IT-driftsutredningen skulle räta ut frågetecknen när de släppte sitt delbetänkande i mitten av januari. Men så blev inte fallet. Utredningen löser inte frågan om myndigheters möjligheter att använda sig av molntjänster från amerikanska företag, utan breddar snarare tolkningen av Shrems II-domen genom att säga att den äger giltighet även i förhållande till övriga grunder för överföring av personuppgifter till USA enligt dataskyddsförordningen, eftersom kravet på skyddsnivå är densamma oavsett vilken grund som tillämpas.

Man kan fråga sig varför det då inte satsas mer på att ta fram alternativ till de amerikanska molntjänsterna. Vilket är precis vad man gör inom projektet GAIA-X, dar man inom EU arbetar med att ta fram europeiska molntjänster som ett alternativ.

Läs mer om Schrems II här: https://www.realtid.se/debatt/livet-efter-schrems-ii-kommer-vi-kunna-overfora-personuppgifter-till-usa

Lär mer om IT-driftsutredningen här: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2021/01/sou-20211/

Läs mer om GAIA-X här: https://www.data-infrastructure.eu/GAIAX/Navigation/EN/Home/home.html