Vecka 49 lanserade Gotit sin”Gotit Week”, med en vecka fylld av webbinarier på olika teman. Ett 30-tal webbinariepass genomfördes med ett stort deltagarantal och många olika teman, t.ex. nyheter i årets budgetproposition, ledarskap för förändringar, systemsyn för ökad effektivitet och strategisk skoladministration. Medverkade gjorde bl.a. CSN samt Gotits samarbetspartners Strandska och Effektiv Styrning.
Vi fick en intervju med teamledare Andreas Öhman om en ny rapportfunktion i Skolplatsen. Skolplatsen är Gotits IT-stöd för elevadministration och ett verktyg för information och kommunikation för alla involverade i förskola, grundskola och gymnasieskola.
Andreas, kan du berätta om den nya rapportfunktionen?
– Rapportfunktionen togs fram utifrån kundönskemål där man behövde ett enkelt sätt att se vilka elever i grundskolan som låg i linje med att bli godkända till olika gymnasieprogram. Och kanske viktigare, man hade ett behov av att se vilka elever som riskerade att inte bli godkända så att man kan sätta in nödvändiga resurser i tid.
– Eftersom all data som kunderna matar in redan finns i systemet, så kan man med hjälp av rapporten se betygsutvecklingen redan från årskurs 6, om datan matats in. Och med hjälp av den nya rapportfunktionen får man nu en enkel överblick över denna utveckling.
Vad skulle man kunna använda rapporten till?
– Ju mer aggregerade data du har i kommunen, desto mer värdefull blir naturligtvis rapporten. Här finns möjlighet att göra en analys av om det bedrivs likvärdig undervisning om man sätter likvärdiga betyg, etc. Om det finns en diskrepans i betygsgenomsnittet så kan man börja nysta i vad det beror på med hjälp av rapporten.
När kan man börja använda funktionen i Skolplatsen?
– Funktionen finns redan nu tillgänglig för alla kunder på huvudmannanivå och man kan själv hämta ut rapporten i några enkla handgrepp. Särskilt nu när betygen sätts nu till jul blir det ju en väldigt intressant funktion att använda.
Ett systematiskt kvalitetsarbete handlar om att synliggöra vad som görs i skolan och säkerställa att det görs på ett sätt som främjar ständiga utveckling. Vi har pratat med Johan Winsborn, kvalitets- och auktorisationsansvarig vid Almega Utbildningsföretagen, om vikten av ett gott systematiskt kvalitetsarbete.
Johan, vad skulle du säga är det viktigaste med det systematiska kvalitetsarbetet i skolan?
– Det är flera saker som är väsentliga. Grundbulten, vilket hörs på begreppet, tycker jag är att det finns ett återkommande mönster i vad man tittar på och hur det görs. Att kvalitetsarbetet bedrivs systematiskt, helt enkelt. Man kan givetvis få en ganska bra magskänsla för vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra med kvaliteten i alla fall, men om man inte arbetar med kvalitetsfrågorna systematiskt så blir det svårt att synliggöra kvalitet och likvärdighet på ett sätt som går att växla upp och få det att gagna hela verksamheten.
Vilka tycker du är de viktigaste ingredienserna i ett systematiskt kvalitetsarbete?
– Jag brukar se det som två viktiga delar som måste samverka. Dels innehållsdelarna, dvs vilken typ av kvalitet man väljer att jobba med, vilka konkreta aspekter av verksamheten det handlar om. Dels att arbetet bedrivs i en cyklisk process som strävar mot ständiga förbättringar.
Vilka är då det viktigaste innehållet i kvalitet när man jobbar i skolan?
– Det kan naturligtvis variera, men inom Utbildningsföretagen har vi lyft fram fyra delar som vi använder i vår kvalitetsauktorisation. För det första vill vi att det ska finnas ett särskilt ställningstagande för kvalitet, t.ex. en kvalitetspolicy, där det framgår vad man åtar sig i verksamheten när det gäller kvalitet. För det andra vill vi se hur ansvaret för kvalitetsarbetet fördelas i verksamheten, från rektor till alla medarbetare på skolan. För det tredje vill vi se hur man jobbar proaktivt med att eliminera kvalitetsrisker. Och för det fjärde vill vi att man beskriver hur man jobbar med ständiga förbättringar, vilka mål man mäter och hur de följs upp och analyseras.
Hur kan man då jobba i praktiken med det systematiska kvalitetsarbetet?
– Den fjärde punkten ovan handlar ju om det. Ofta fastnar man i den när det gäller systematiskt kvalitetsarbete, men de andra är också viktiga för att se vika ställningstaganden man gör och vem som ska göra vad.
Skolverket har en enkel modell för hur processen kan se ut i fyra faser: ”Var är vi?”, ”Vart ska vi?”, ”Hur gör vi?” och ”Hur blev det?”. Det är en ganska bra utgångspunkt för den cykliska processen och gör också att man hela tiden kan skruva upp förväntningarna och målbilderna, och därmed hela tiden bli lite bättre.
En sak som jag tycker är extra viktig, och som man kanske slarvar lite med ibland, är analysen. Här tror jag att man behöver lägga ned lite extra tid. Analysen är viktig både i den första fasen som en ren nulägeanalys, för att jämföra den egna verksamheten med nationella mål och därmed veta hur man ligger till, men det är också viktigt att analysera varför det blev som det blev, i den fjärde fasen. Och det kan ibland vara knepigt, eftersom man då behöver vara så ärlig och transparent som möjligt.
Vill du höra mer om systematiskt kvalitetsarbete kan du lyssna på podden Skoladministrationen.
KLIVA-utredningen har lämnat sina förslag till regeringen. Utredningen lämnar förslag på flera områden som ska leda till att kvaliteten inom sfi ska öka. Några av de viktigaste förslagen är att Skolverket ska ta fram stödmaterial för stärkt beställarkompetens inom upphandling samt allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete inom komvux. Utredningen föreslår också att Skolinspektionen ska genomföra förstärkta granskningar av sfi-verksamheter på anordnarnivå, och inte bara på huvudmannanivå, samt av kvalitetsarbetet inom sfi. Ett så kallat kommunalt språkansvar ska införas, som ska stödja kommunerna och skärpa befintliga krav på deras arbete med att söka upp, motivera och stödja individer att påbörja och slutföra hela sfi-utbildningen. Utredningen föreslår också att distansundervisning inom sfi skall regleras på ett särskilt sätt.
Digitaliseringen av skolan är inne i ett nytt spännande skede. Från att de senaste decennierna i mångt och mycket handla om digitalisering av infrastrukturen har vi de senaste åren sett ett ökat fokus på digitalisering av processer, rutiner och administration.
Jämfört med de andra nordiska länderna har Sverige dock varit sena på bollen. Först 2017 tog regeringen ett beslut om en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Det var också först då som Sverige på allvar började titta på en samordning av it-standarderna i skolan. De svenska skolorna har länge fått vänja sig vid IT-system som inte pratar med varandra, processer som varken har kunnat digitaliserats eller automatiserats fullt ut och ineffektiv och osäker hantering av data.
Sedan 2017 har dock arbetet fått bättre styrfart i Sverige. 2018 kom en standard för informationshantering inom utbildningssektorn (SS 12000:2018) och alldeles nyligen kom den nya förbättrade versionen av standarden, framtagen av SIS (Svenska institutet för standarder) och sponsrad av Skolverket. Den nya standarden, med det formella namnet Gränssnitt för informationsutbyte mellan verksamhetsprocesser i skolan (SS12000:2020) omfattar flera informationsområden i skolan, från skoladministration till schemaläggning, tjänstefördelning och närvaro- och betygshantering.
Syftet med standarden är att underlätta överföring av information mellan olika IT-system som används inom skolan och därmed underlätta administrationen. Standarden ställer också krav på interoperabiltet då det är en överenskommelse om hur olika IT-system måste kommunicera och data ska överföras mellan olika system. Genom standardiserade och leverantörsoberoende lösningar är förhoppningen att användare av IT-system i skolan ska kunna minska kostnaderna och förbättra kvaliteten vid integrationer mellan olika system.
Standarden anger inte vilken data som ska hanteras, utan på vilket sätt den ska hanteras och formerna för den. Med hjälp av standarden skapas ett gemensamt språk för kommunikation mellan IT-system, vilket reducerar systemspecifika tolkningar och lösningar.
Standarden riktar sig till upphandlare, användare och producenter av IT-system från förskola till högskola. Genom ett avtal med Skolverket finns utgåva 2 av standarden att tillgå kostnadsfritt efter registrering hos SIS.
Nu finns en nytt avsnitt av podden Skoladministrationen ute. Temat för avsnittet är systematiskt kvalitetsarbete. Medverkar gör Johan Winsborn, kvalitets- och auktorisationsansvarig vid Almega Utbildningsföretagen.
Gotit genomförde den 25 september i samverkan med organisationen ViSA ett webbinarum om administrationen inom vuxenutbildningen. Vid webbinariet presenterades den nya rapporten ”Motorn i maskineriet”, som tagits fram av Mikael Andersson på uppdrag av Gotit. Webbinariet samlade c:a 150 deltagare från hela landet. Några röster från utvärderingen av webbinariet:
”Jag tyckte att webbinariet var fantastiskt och det lyfte verkligen det arbete som administratörer inom vuxenutbildning utför varje dag.”
”Mycket bra innehåll, lärorikt och väl genomfört, suveränt!”
”Ärligt talat det nyttigaste med hela upplevelsen var att jag kände mig så sedd i rapporten.”
”En otroligt bra analys av villkor för administrativt arbete på vuxenutbildning.”
”Detta skulle även våra chefer och rektorer behöva höra, säkert andra beslutsfattare också.”
Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Budgetpropositionen inför 2021 innehåller många stora satsningar, där åtgärder för att minska effekterna av pandemin dominerar. Även inom utbildningsområdet görs en rad satsningar som är värda att uppmärksamma. Här kommer några av de viktigaste satsningarna.
Till att börja med föreslår regeringen en tillfällig allmän förstärkning av det statliga stödet till skolväsendet med 1 miljard kronor under 2021. Satsningen ska bl.a. finansiera ökad undervisningstid, mer läxhjälp och bättre arbetsmiljö för lärare.
Regeringen satsar också särskilt på skolor i utsatta områden. Anslaget ökas med 385 miljoner kronor 2021, 420 miljoner kronor 2022 och därefter med 405 miljoner per år fr.o.m. 2023. För att förstärka det statliga stödet för bättre språkutveckling i förskolan ökar regeringen anslaget med 100 miljoner kronor per år fr.o.m. 2021.
För att ge ytterligare möjlighet till stöd för elever i grundskolan och gymnasieskolan som exempelvis riskerar att inte uppnå behörighet till gymnasieskolans nationella program eller lämna gymnasieskolan utan en gymnasieexamen satsar regeringen 170 miljoner kronor extra 2021, och 100 miljoner kronor 2022 respektive 2023.
För att ge bättre förutsättningar att främja elevers läsförmåga ökar regeringen anslaget med 25 miljoner kronor per år 2021–2023.
Den stora satsningen inom vuxenutbildningen är att regeringen höjer anslaget för regionalt yrkesvux med drygt 1 miljard kronor. Anledningen till detta är att efterfrågan på gymnasial yrkesutbildning för vuxna har ökat p.g.a. pandemin. Man signalerar också samma typ av satsning under 2022. Sedan tidigare har man också angett att staten kommer att finansiera sju av tio utbildningsplatser inom regionalt yrkesvux.
Satsningen på lärcentrum fortsätter och förstärkas med 40 miljoner kronor extra för 2021. Samma ökning beräknas för 2022 och för 2023 beräknas 35 miljoner kronor.
Regeringen anser att en satsning på språkträning för anställda i äldreomsorgen bör inledas och anslår för detta ändamål 31 miljoner kronor kronor för 2021. Samma höjning beräknas för 2022.
I budgetpropositionen signaleras också att en särskild utredare ska föreslå hur en ersättning, en s.k. sfi-peng, till utbildningsanordnare inom kommunal vuxenutbildning i sfi, kan utformas. Sfi-pengen ska baseras på uppnådda språkresultat. Syftet med en sfi-peng är att stärka incitament för utbildningsanordnarna att verka för en större måluppfyllelse för eleverna, med målet att öka resultaten och genomströmningen i sfi.
Det statliga bidraget till kulturskolan fördubblas till 200 miljoner kronor 2021–2023.
Gotit har inlett ett samarbete med företaget Effektiv Styrning. Effektiv Styrning specialiserar sig på att hjälpa offentlig sektor att utveckla sin ledning och styrning på ett sätt som bidrar till väl fungerande offentliga tjänster. Administration och styrning hänger ihop och för att uppnå bästa möjliga effektivitet kan styrningen behöva ses över när skoladministrationen uppdateras eller utvecklas. Av detta skälet har Effektiv Styrning skapat unika kurser för skolan som kommer att erbjudas Gotits kunder.
Den 1 oktober genomfördes årets framtidskonferens, Transito, i samarbete mellan Gotit och Effektiv Styrning. Konferensen, som var planerad att genomföras i Stockholm, genomfördes istället som ett webbinarium. Bytet av form för konferensen påverkade inte resultatet, utan både medverkande och deltagare var överens om att Transito både blev en bra mötesplats och en plats för inspiration. Några röster från deltagare:
”En bekräftelse på att vi är på rätt väg in i en oförutsägbar framtid”
”När hjärnan bubblar av nya intryck och tankar efter en konferens, och man plågar sin omgivning med vad man tagit del av, då vet man att man har varit med om något utöver det vanliga!”
Är du intresserad av att delta på kommande transito?
Fyll i en intresseanmälan här
