Gotit har en ny medarbetare inom Team Alvis.
Vi är mycket glada att kunna presentera Jessica Logan som ny medlem i Gotit-familjen! Jessica har en lång erfarenhet av vuxenutbildningen och Alvis. Faktum är att hon har arbetat med Alvis i stort sett sedan födelsen. Ja, det vill säga Alvis födelse för 12 år sedan… Jessica kommer att förstärka Team Alvis som verksamhetskonsult.
Individanpassning av undervisning är ett honnörsord i skolan. Men kan den bli kontraproduktiv? I Södermalmsskolan i Stockholm gjorde den ständiga stressen som blev följden av individanpassningen att två av lärarna började tänka i nya banor.
Malin Behrenfeldt och kollegan Marie Nilsson började bryta mönstret med önskelistor och krav på anpassningar och fokuserade istället på fasta ramar och strukturer. De båda lärarna tog över ledarskapet, med resultatet att elevernas fokus så småningom om ökade, och med det kunskapsnivån.
Trots att eleverna i klass åtta fortfarande befinner sig på olika nivåer i ämnena, så kan de nu jobba med samma uppgift samtidigt tack vare stödmallar och elevexempel. Övningarna utformas så att eleverna kan lyckas med dem på allt från A- till E-nivå.
Arbetssättet får stöd av Margareta Sandström som är senior professor i specialpedagogik på Mälardalens högskola: Genom att differentiera undervisningen och ändå hålla ihop klassen har de åstadkommit en bra laganda och ändå hjälpt alla elever att komma till sin rätt.För att en skola i längden och på ett hållbart sätt ska kunna differentiera undervisningen, krävs ett kontinuerligt samarbete mellan forskning och skolan.
Läs mer om hur Malin och Marie jobbar här: https://www.skolporten.se/fou/olika-tillsammans/
Här beskrivs Malins och Maries metod ingående: https://pedagog.stockholm/undervisning-och-larande/anpassningar-gynnar-alla/
Gotit har tidigare berättat hur den uppmärksammade domen i Schrems II-fallet fortsatt att göra det osäkert att använda molntjänster i 3:e land.Nu står det också klart att Skolverkets provplattform för hantering av personuppgifter inte uppfyller lagkraven, vilket innebär att Skolverket nu säger sig behöva säkerställa att leverantören och dess underleverantörer lever upp till de krav som Schrems II-domen innebär.
Enligt Skolverket kommer därmed införandet av de digitala proven blir försenat. Bedömningen är att man inte längre kan införa dem med början 2023.Samtidigt innebär coronapandemin att nationella prov överhuvudtaget inte kan genomföras under våren 2021. Som ersättning erbjuder nu Skolverket bedömningsstöd utformade som prov. I den nya e-tjänsten Bedömningsportalen kommer rektorer kunna ladda ned bedömningsstöden från den 10 mars.
Läs Skolverkets pressmeddelande om de digitala nationella proven här: https://www.skolverket.se/om-oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2021-03-01-eu-dom-forsenar-digitala-nationella-prov?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_medium=email&utm_source=Skolverkets%20nyhetsbrev
Läs mer om Schrems II här: https://www.realtid.se/debatt/livet-efter-schrems-ii-kommer-vi-kunna-overfora-personuppgifter-till-usa
Läs delredovisning 2021 av regeringsuppdraget att digitalisera de nationella proven här: https://www.skolverket.se/publikationsserier/regeringsuppdrag/2021/uppdrag-att-digitalisera-de-nationella-proven-m.m.?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_medium=email&utm_source=Skolverkets%20nyhetsbrev
Bedömningsportalen: https://bp.skolverket.se/web/thv/start
Skolverkets frågor och svar om de inställda nationella proven våren 2021: https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/coronaviruset-och-covid-19—regler-for-skolor-och-forskolor/nationella-proven-varterminen-2021
Samtidigt som Skolverkets undersökning visar att det är särskilda elevgrupper som riskerar störst utbildningstapp presenterar forskaren Moa Yngve resultat som visar att flera av de elevgrupper som nämns kan få både ökad närvaro och större lärande om de får tillgång till rätt tekniskt stöd.
Yngves forskning har velat jämföra delaktigheten hos gymnasieelever i skolarbetet före och efter införandet av digitala verktyg. I undersökningen deltar 500 elever från både yrkesprogram och högskoleförberedande program.
Det tydligaste resultatet av forskningen är att gymnasieelever i behov av stöd upplever sin delaktighet som begränsad i många skolaktiviteter och att man inte får det stöd man behöver. Stödbehovet är som störts hos dem med högst frånvaro, i de yrkesinriktade programmen samt bland elever med neuropsykiatrisk diagnos.
I undersökningen fick eleverna tillgång till individanpassat IKT-stöd i form av dator, surfplatta eller smartphone. Efter insatsen hade drygt 50 % av eleverna i undersökningen förbättrat eller bibehållit skolnärvaron, liksom drygt 50 % fick godkända betyg i samtliga kurser i engelska, matematik och svenska.
Läs mer om Moa Yngves avhandling här: https://www.skolporten.se/forskning/avhandling/participation-and-ict-students-with-special-educational-needs-in-upper-secondary-school/
Läs hela avhandlingen här: http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1509064/FULLTEXT01.pdf
Att coronapandemin har påverkat den svenska skolan har väl inte undgått någon, trots att den svenska regeringen varit mycket restriktiva med skolstängningar i jämförelse med många andra länder.
Men den omläggning till distansstudier för högstadium och gymnasieskola som har genomförts har ändå gjort att viss undervisning inte har kunnat genomföras, framför allt relaterat till praktiska ämnen och moment. Nu signalerar också många huvudmän att det finns en stor risk att elever inte får de kunskaper, färdigheter och kompetenser som de i normala fall skulle ha fått.
Störst risk för utbildningstapp ser man på gymnasieskolans yrkesprogram, som till sin natur innehåller en stor del praktiska moment. Här pekar hela två tredjedelar av huvudmännen på att det finns en risk för utbildningstapp, enligt en ny undersökning av Skolverket som genomfördes i februari. För högstadiet uppger en tredjedel av huvudmännen att de ser samma risk.
Undersökningen visar också att vissa grupper av elever löper större risk än andra för utbildningstapp. För högstadiet gäller det särskilt elever med hög frånvaro samt elever i behov av stöd. I gymnasieskolan kompletteras riskgrupperna med socioekonomiskt utsatta elever.
Coronapandemin ställer också till det för planerade revideringar av grundskolans kursplaner, som enligt den första planeringen skulle införas till hösten. Nu har regeringen beslutat att skjuta upp förändringen till hösten 2022.
Som förklaring hänvisar regeringen det ansträngda läget där såväl lärare som rektorer står under hård press. Samtidigt får beslutet också kritik för att vara kontraproduktivt, där man från flera kommuner menar att kursplaner är något som skall vara bättre arbetsverktyg för lärare, inte bördor som ska lyftas från deras axlar.
Läs Skolverkets rapport om utbildningstappet här: https://www.skolverket.se/publikationsserier/ovrigt-material/2021/andrade-larotider-och-utbildningstapp
Lär mer om grundskolans nya kursplaner: https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets-prioriterade-omraden/reviderade-kurs–och-amnesplaner/andrade-kursplaner-i-grundskolan
Vi erbjuder just nu ett vikariat som verksamhetskonsult.
Har du erfarenhet som skoladministratör/skolledare är detta ett stort plus.
Du arbetar i vårt team Alvis som erbjuder tjänster för vuxenutbildningen, där du stödjer våra användare av produkten per telefon och i ärendehanteringssystem, utbildar m.m.
Teamet består av teamledare, systemutvecklare och verksamhetskonsulter som arbetar tillsammans för att ta hand om våra kunder.
Läs mer om jobbet här
Johan Winsborn samtalar med Thomas Andersson från Strandska Utvecklingshuset om förändringsledning.
Vi är mycket glada över att hälsa två nya medarbetare välkomna till Gotit-familjen.
Gotit växer, och har glädjen att hälsa två nya medarbetare välkomna, Cornelia Pfeiffer och Niclas Wallander.
Cornelia Pfeiffer är en pedagog från Österrike som också utbildat sig till mjukvaruutvecklare.
– För mig är Gotit ett företag som står för professionalitet, för att jobba nära kundens verksamhet och för att vara mån om en bra företagskultur. Jag tror på produkten och teamet som båda vidareutvecklas med mycket engagemang, säger Cornelia
Niclas Wallander har jobbat som applikationsutvecklare i Lund med fokus på produkter och artiklar i över 20 år men har nu funnit vägen till Gotit.
– Skolan och skoladministration är ett spännande och komplext område där Gotit har en gedigen samlad erfarenhet. Att då få komma från ett helt annat håll och få vara med och skapa genomtänkta verktyg känns tillfredställande och roligt, säger Niclas.
Gotit har genomfört ytterligare två webbinarier på temat strategisk skoladministration.
Gotit har gjort en rivstart under januari och genomfört två webbinarier om strategisk skoladministration. Den 21 januari genomfördes ett webbinarium om strategisk skoladministration inom grund- och gymnasieskolan, och den 28 januari ett webbinarium om administrationen inom vuxenutbildningen.
Webbinarierna var en timme långa, och lockade en bred publik med en blandning av administratörer, administrativa chefer, skolledare samt studie- och yrkesvägledare.
Gotit återkommer med nya webbinarier under mars månad. Webbinariet om strategisk skoladministration inom grund- och gymnasieskolan kommer att genomföras den 9 mars kl 13.00, och webbinariet om administrationen inom vuxenutbildningen kommer att genomföras den 17 mars kl 13.00.
Anmäl dig: https://www.gotit.se/rapport/
Mikael Andersson
Gotit fortsätter sitt arbete med att kartlägga administrationen inom skola och utbildning. Denna gång handlar det om hur skolans administration kan påverka och stödja skolledarnas arbete.
Gotit har sedan 2019 arbetat med att kartlägga skoladministrationens betydelse för skolans utveckling. Hittills har det resulterat i två rapporter, en kring administrationen inom grund- och gymnasieskolan och en kring administrationen inom vuxenutbildningen. Nu tar Gotit ännu ett steg och kartlägger administrationens betydelse för skolledningen.
Precis som tidigare är det Mikael Andersson som genomför kartläggningen.
– Det ska bli mycket spännande att gå vidare med kartläggningsarbetet och fokusera på relationen mellan administrationen och skolledarna, säger Mikael Andersson. I de tidigare kartläggningarna har vi ju varit inne på vilken betydelse arbetet med en strategisk skoladministration har för skolledarnas möjlighet att fungera som pedagogiska ledare. Nu hoppas vi på att kunna se ännu fler viktiga kopplingar och möjligheter, säger Mikael Andersson.
Kartläggningen kommer att resultera i en rapport som presenteras i maj.
