Aktuellt

Digitaliseringen av skolan är inne i ett nytt spännande skede. Från att de senaste decennierna i mångt och mycket handla om digitalisering av infrastrukturen har vi de senaste åren sett ett ökat fokus på digitalisering av processer, rutiner och administration.

Jämfört med de andra nordiska länderna har Sverige dock varit sena på bollen. Först 2017 tog regeringen ett beslut om en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Det var också först då som Sverige på allvar började titta på en samordning av it-standarderna i skolan. De svenska skolorna har länge fått vänja sig vid IT-system som inte pratar med varandra, processer som varken har kunnat digitaliserats eller automatiserats fullt ut och ineffektiv och osäker hantering av data.

Sedan 2017 har dock arbetet fått bättre styrfart i Sverige. 2018 kom en standard för informationshantering inom utbildningssektorn (SS 12000:2018) och alldeles nyligen kom den nya förbättrade versionen av standarden, framtagen av SIS (Svenska institutet för standarder) och sponsrad av Skolverket. Den nya standarden, med det formella namnet Gränssnitt för informationsutbyte mellan verksamhetsprocesser i skolan (SS12000:2020) omfattar flera informationsområden i skolan, från skoladministration till schemaläggning, tjänstefördelning och närvaro- och betygshantering.

Syftet med standarden är att underlätta överföring av information mellan olika IT-system som används inom skolan och därmed underlätta administrationen. Standarden ställer också krav på interoperabiltet då det är en överenskommelse om hur olika IT-system måste kommunicera och data ska överföras mellan olika system. Genom standardiserade och leverantörsoberoende lösningar är förhoppningen att användare av IT-system i skolan ska kunna minska kostnaderna och förbättra kvaliteten vid integrationer mellan olika system.

Standarden anger inte vilken data som ska hanteras, utan på vilket sätt den ska hanteras och formerna för den. Med hjälp av standarden skapas ett gemensamt språk för kommunikation mellan IT-system, vilket reducerar systemspecifika tolkningar och lösningar.

Standarden riktar sig till upphandlare, användare och producenter av IT-system från förskola till högskola. Genom ett avtal med Skolverket finns utgåva 2 av standarden att tillgå kostnadsfritt efter registrering hos SIS.

Läs mer

Nu finns en nytt avsnitt av podden Skoladministrationen ute. Temat för avsnittet är systematiskt kvalitetsarbete. Medverkar gör Johan Winsborn, kvalitets- och auktorisationsansvarig vid Almega Utbildningsföretagen.

Lyssna på avsnittet

Gotit genomförde den 25 september i samverkan med organisationen ViSA ett webbinarum om administrationen inom vuxenutbildningen. Vid webbinariet presenterades den nya rapporten ”Motorn i maskineriet”, som tagits fram av Mikael Andersson på uppdrag av Gotit. Webbinariet samlade c:a 150 deltagare från hela landet. Några röster från utvärderingen av webbinariet:

”Jag tyckte att webbinariet var fantastiskt och det lyfte verkligen det arbete som administratörer inom vuxenutbildning utför varje dag.”

”Mycket bra innehåll, lärorikt och väl genomfört, suveränt!”

”Ärligt talat det nyttigaste med hela upplevelsen var att jag kände mig så sedd i rapporten.”

”En otroligt bra analys av villkor för administrativt arbete på vuxenutbildning.”

”Detta skulle även våra chefer och rektorer behöva höra, säkert andra beslutsfattare också.”

Anmäl dig till kommande webbinarier och beställ rapporter

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Budgetpropositionen inför 2021 innehåller många stora satsningar, där åtgärder för att minska effekterna av pandemin dominerar. Även inom utbildningsområdet görs en rad satsningar som är värda att uppmärksamma. Här kommer några av de viktigaste satsningarna.

Barn- och ungdomsutbildning

Till att börja med föreslår regeringen en tillfällig allmän förstärkning av det statliga stödet till skolväsendet med 1 miljard kronor under 2021. Satsningen ska bl.a. finansiera ökad undervisningstid, mer läxhjälp och bättre arbetsmiljö för lärare.

Regeringen satsar också särskilt på skolor i utsatta områden. Anslaget ökas med 385 miljoner kronor 2021, 420 miljoner kronor 2022 och därefter med 405 miljoner per år fr.o.m. 2023.  För att förstärka det statliga stödet för bättre språkutveckling i förskolan ökar regeringen anslaget med 100 miljoner kronor per år fr.o.m. 2021.

För att ge ytterligare möjlighet till stöd för elever i grundskolan och gymnasieskolan som exempelvis riskerar att inte uppnå behörighet till gymnasieskolans nationella program eller lämna gymnasieskolan utan en gymnasieexamen satsar regeringen 170 miljoner kronor extra 2021,  och 100 miljoner kronor 2022 respektive 2023.

För att ge bättre förutsättningar att främja elevers läsförmåga ökar regeringen anslaget med 25 miljoner kronor per år 2021–2023.

Vuxenutbildning

Den stora satsningen inom vuxenutbildningen är att regeringen höjer anslaget för regionalt yrkesvux med drygt 1 miljard kronor. Anledningen till detta är att efterfrågan på gymnasial yrkesutbildning för vuxna har ökat p.g.a. pandemin. Man signalerar också samma typ av satsning under 2022. Sedan tidigare har man också angett att staten kommer att finansiera sju av tio utbildningsplatser inom regionalt yrkesvux.

Satsningen på lärcentrum fortsätter och förstärkas med 40 miljoner kronor extra för 2021. Samma ökning beräknas för 2022 och för 2023 beräknas 35 miljoner kronor.

Regeringen anser att en satsning på språkträning för anställda i äldreomsorgen bör inledas och anslår för detta ändamål 31 miljoner kronor kronor för 2021. Samma höjning beräknas för 2022.

I budgetpropositionen signaleras också att en särskild utredare ska föreslå hur en ersättning, en s.k. sfi-peng, till utbildningsanordnare inom kommunal vuxenutbildning i sfi, kan utformas. Sfi-pengen ska baseras på uppnådda språkresultat. Syftet med en sfi-peng är att stärka incitament för utbildningsanordnarna att verka för en större måluppfyllelse för eleverna, med målet att öka resultaten och genomströmningen i sfi.

Kulturskolan

Det statliga bidraget till kulturskolan fördubblas till 200 miljoner kronor 2021–2023.

Gotit har inlett ett samarbete med företaget Effektiv Styrning. Effektiv Styrning specialiserar sig på att hjälpa offentlig sektor att utveckla sin ledning och styrning på ett sätt som bidrar till väl fungerande offentliga tjänster. Administration och styrning hänger ihop och för att uppnå bästa möjliga effektivitet kan styrningen behöva ses över när skoladministrationen uppdateras eller utvecklas. Av detta skälet har Effektiv Styrning skapat unika kurser för skolan som kommer att erbjudas Gotits kunder.

Den 1 oktober genomfördes årets framtidskonferens, Transito, i samarbete mellan Gotit och Effektiv Styrning. Konferensen, som var planerad att genomföras i Stockholm, genomfördes istället som ett webbinarium. Bytet av form för konferensen påverkade inte resultatet, utan både medverkande och deltagare var överens om att Transito både blev en bra mötesplats och en plats för inspiration. Några röster från deltagare:

”En bekräftelse på att vi är på rätt väg in i en oförutsägbar framtid”

”När hjärnan bubblar av nya intryck och tankar efter en konferens, och man plågar sin omgivning med vad man tagit del av, då vet man att man har varit med om något utöver det vanliga!”

Är du intresserad av att delta på kommande transito?
Fyll i en intresseanmälan här